Tack

När världen brinner och ditt hemland störtar ned i idioti – testa en mindfulnessövning?

Denna vinter har jag (håll i er nu) sett blåvalar, badat i vattenfall, ridit längs paradisstränder i solnedgången och funderat mycket på tacksamhet. För jag har insett en grej: inte ens när jag har det som allra finast känner jag mig automatiskt närvarande och tacksam, utan kanske oftare disträ, kissnödig, stressad över min skattedeklaration, rädd att missa bussen. Så när jag skrittat fram där i vattenbrynet har jag varit tvungen att påminna mig själv, högt och upprepat, om var jag är, vad jag ser, att detta händer nu, hur jäkla otroligt lycklig jag är.
Kom ihåg de positiva aspekterna av skiten?
Om det är svårt att vara tacksam när vi guppar omkring i tropiska vattenfall är det förstås minst lika svårt då vi har det som värst. Det är sorgligt på olika sätt, kanske: den bortskämda blindheten mot den gråsvarta linsen som sållar bort allt i annan färg. Den första kräver en vänlig smäll på den egna käften, den andra mildare tag. När livet gör ont kan fokus på tacksamhet vara ett lättillgängligt sätt att få tag på de smulor av verkligheten som inte gör det. Och ja, det finns vetenskapliga studier som visar att tacksamhetsövningar kan öka välmående och märkbart lindra depressiva symtom, till exempel i formen av en tacksamhetsdagbok eller med hjälp av en tacksamhetsapp.
Visst kan jag förstå skepsisen mot det här tänket. När världen brinner och ditt hemland störtar ned i idioti – testa en mindfulnessövning? När du förtrycks och sparkas på, när du är trött och ensam och din inkomst sparas bort – kom ihåg de positiva aspekterna av skiten? Min avsikt är heller inte att vara käck, att förminska det faktum att mycket gör ont i oss och världen, eller att påstå att tacksamhetsövningar löser alla knutar. Men samtidigt kanske det ena inte utesluter det andra. Att medvetet försöka se det som är gott måste inte innebära att kapitulera inför det som inte är det.
Hemma hos oss fortsätter projektet ”tre bra saker” som går ut på att varje kväll räkna upp minst tre saker vi varit tacksamma över i dag. Reglerna är enkla: det får vara hur stort (snart är minst en fjärdedel av den här regeringsperioden förbi, jag träffade min bästa vän) eller pyttelitet (fickparkeringen lyckades, mina nya pyjamasbyxor är mjuka) som helst, men inte en negation (åtminstone blev jag inte överkörd). Jag har, som alla andra, haft många ganska förskräckliga dagar i mitt liv, men hittills har jag alltid kommit på tre saker jag varit tacksam över. Och när det är som värst får de verkligen vara hur små som helst. Ett sms, en vänlig konduktör på lokaltåget, att sjukhuslunchen var godare än du befarat.
I dag är jag tacksam över körsbärsläsk, överbibliotekarien på Nationalbiblioteket som vägrade säga upp sin personal, ovannämnda pyjamas. Jag rekommenderar alla att testa det här i kväll, och gärna i morgon också. I bästa fall ger det oss en gnutta mer kraft att skapa ett liv, en politik, en värld med mer att vara tacksam över.
ANDRA LÄSER