Låt mig förstöra stämningen – mästerskap kan inte få byggas på död och förföljelse

Det spelar tyvärr ingen roll att vi i västvärlden riktar skarp kritik mot sportswashing. Så länge idrotten väljer att placera sina mästerskap och tävlingar i länder som inte respekterar mänskliga rättigheter kommer idrotten att vara en del av problemet – inte av lösningen.

Under avslutningsceremonin försökte arrangörerna förstärka budkapet att idrotten förenar och bygger broar.
Då de kinesiska OS-arrangörerna arrangerade sin sista gemensamma presskonferens med internationella olympiska kommittén passade Yan Jiarong, talesperson för arrangörerna, på att sprida den kinesiska regimens propaganda, kalla brotten mot mänskliga rättigheter i Xinjiang-provinsen för lögner och tala om att Taiwan är en del av Folkrepubliken Kina.
Under presskonferensen bröt Yan in tre gånger då frågor om kontroverser kring OS och OS-värden Kina ställdes.
Hon kommenterade uigurernas situation med orden "så kallat tvångsarbete", hon sade att rapporterna om koncentrationsläger i Xinjiang är "baserade på lögner" och hon sade att "det bara finns ett Kina i världen" som är en direkt hänvisning till den kinesiska regimens politik. Hon kallade också Taiwan för "kinesiska Taipei".
Internationella olympiska kommittén IOK:s talesperson Mark Adams har som uppgift att hålla innehållet på presskonferenserna på acceptabel nivå. Han ska alltså se till att framför allt IOK:s representanter med ordförande Thomas Bach i spetsen inte får för obekväma frågor att svara på. Frågor om uigurernas situation avstyrs snabbt, frågor om mänskliga rättigheter avbryts med hänvisning till att IOK gärna svarar på frågor om idrott medan kommentarer om korruption snabbt tystas ner.
Men då Yan Jiarong lade ut texten om lögner, om "ett Kina" och om Taiwan som en del av detta Kina satte Adams inte stopp för hennes uttalanden.
Han nöjde sig med att säga att Yans åsikter "inte var speciellt relevanta för presskonferensen eller IOK".
– Vi låter andra organisationer, Förenta Nationerna, andra organisationer se på andra aspekter utanför det som händer här, sade Adams.
IOK arrangerade alltså inte bara OS i ett land där brott mot mänskliga rättigheter är vardag, där grundläggande rättigheter begränsas, där regimen begår folkmord på minoritetsbefolkningen och där det råder "ett dystopiskt helvete" för att citera människorättsorganisationen Amnesty international. IOK låter dessutom regimen kalla dessa brott mot mänskliga rättigheter för lögner och tar inte ansvar för vad som sägs på presskonferenserna utan hänvisar till FN då det börjar osa hett kring de egna öronen.
Att IOK tillåter den kinesiska regimen (via Yan) att använda sin presskonferens för ytterst politiska budskap samtidigt som frågor om mänskliga rättigheter varit mer eller mindre förbjudna visar att det är pengar och rödsla för att stöta sig med OS-värden som styr internationella olympiska kommitténs värderingar och verksamhet.
Att uigurer förföljs, torteras, våldtas, tvångssteriliseras, interneras och mördas är något IOK väljer att blunda för.
IOK är inte ensamt i sin handfallenhet och sin avsaknad av moral och etik. Idrottsåret 2022 kommer att gå till historien som ett av de mörkaste i historien.
Om bara nio månader står nästa blodstänkta mästerskap inför dörren.
Då är det internationella fotbollsförbundet Fifa som försöker få en hel värld att glömma de uppskattningsvis över 6 500 döda gästarbetarna som byggt infrastrukturen i Qatar inför fotbolls-VM. Mänskliga rättigheter är värda ungefär lika mycket i Qatar som de är i Kina och Fifa kommer, precis som IOK, att göra allt i sin makt att försöka förvandla de döda migrantarbetarna, brotten mot mänskliga rättigheter och vansinnet med luftkonditionerade stadion och ett VM i ett land utan någon fotbollshistoria och -tradition till något positivt och icke-politiskt.
Att en hel västvärld fördömer mästerskap i Kina och Qatar spelar ingen roll. Det är inte för västvärlden de totalitära regimerna behöver rättfärdiga sin politik med hjälp av idrottsmästerskapen.
Att västvärlden riktar skarp kritik avfärdar arrangörerna och regimerna med en axelryckning samtidigt som mästerskapen används för att förstärka det egna greppet om den underkuvade befolkningen eftersom man nu har fått legitimitet för sina brott mot mänskliga rättigheter av IOK och Fifa.
IOK och Fifa blundar gärna för brotten mot mänskliga rättigheter, de tusentals dödsfallen och det systematiska förtrycket då pengakistorna fylls av dessa blodpengar.
Låt oss aldrig mer tvinga publiken att uppleva ett idrottsmästerskap där de måste ifrågasätta om det är okej att njuta av de egna idrottarnas framgång.
Låt oss aldrig mer tvinga idrottare att få karriärens största ögonblick befläckade av blod och död.
Låt oss aldrig mer tillåta idrottspamparna att använda idrotten, idrottare och supportrarna för att håva in pengar samtidigt som de blundar för förföljelse, tortyr, våldtäkter och andra brott mot mänskliga rättigheter.
Ett mästerskap i en icke-demokrati ska inte vara en möjlighet i framtiden. Att tro att OS förbättrar uigurernas ställning i Kina eller att ett fotbolls-VM förbättrar migrantarbetarnas livsvillkor i Qatar är att blunda för verkligheten.
IOK:s och Fifas ord om att bygga broar, om att idrotten förenar och förbättrar och om att idrott och politik inte hör ihop klingar ihåligare än någonsin år 2022.
ANDRA LÄSER