Matpriserna slutar stiga nästa år – men först blir maten ännu dyrare

Under nästa år väntas matpriserna sluta stiga och mot slutet av året rentav vända nedåt, spår PTT. Men före det kommer maten att bli ännu dyrare. 

Högre priser får kunderna att ändra innehållet i sin varukorg. Enligt PTT väntas många lämna bort nötköttet. 
Patrik Haraldpatrik.harald@hbl.fi
06.10.2022 05:00
Forskningsinstitutet PTT, som står lantbruket nära, förutspår att matpriserna stiger med 11 procent i år, vilket är mer än den allmänna inflationen. Siffran är oförändrad från den förra prognosen i våras. 
Enligt PTT fortsätter prisuppgången att vara kraftig också resten av året och en bit in på nästa år. Så småningom väntas uppgången avta, och mot slutet av nästa år kan priserna rentav gå ner. Men sett i ett historiskt perspektiv förblir matpriserna på en hög nivå. 
För nästa år som helhet spår PTT att matpriserna stiger med 3 procent, men variationerna är stora i de olika produktgrupperna. Det ligger också mycket osäkerhet i prognosen, påpekar forskningschef Sari Forsblom-Hugg.
– Det tar tid innan de ökade kostnaderna inom lantbruket har flyttat sig genom hela kedjan fram till konsumentpriserna. Därför fortsätter priserna att stiga ett bra tag ännu. Det finns fortfarande ett hårt tryck på att höja priserna.
Det tar tid innan de ökade kostnaderna inom lantbruket har flyttat sig genom hela kedjan fram till konsumentpriserna. Därför fortsätter priserna att stiga ett bra tag ännu.
Sari Forsblom-Hugg
Enligt PTT väntas hushållens reella köpkraft öka nästa år jämfört med i år, tack vare höjda löner och pensioner, och en lägre inflationstakt.
I många europeiska länder stiger matpriserna med tvåsiffriga procenttal. Till exempel blev maten över 15 procent dyrare i Tyskland och Danmark i augusti, medan genomsnittet för EU var 14 procent. För Finlands del var siffran drygt 12 procent.
– I många länder räknar man med att pristoppen ännu inte har nåtts. Finland brukar följa resten av EU med en viss eftersläpning, säger Forsblom-Hugg.

Mindre kött

Högre matpriser betyder att konsumenterna ändrar sina köpvanor, antingen så att de konsumerar mindre eller väljer billigare alternativ. Kött är en produktgrupp där konsumtionen väntas minska, framför allt konsumtionen av nötkött. Utvecklingen har pågått i flera år, men väntas accelerera nu. 
Också användningen av svinkött har gått ner de senaste åren, men här kan nedgången plana ut en aning eftersom konsumenterna väntas byta dyrare nötkött mot billigare svinkött. 
Konsumtionen av fjäderfä ser ut att fortsätta uppåt enligt den trend som pågått i flera år.
Priserna på inhemsk tomat och gurka stiger kraftigt på grund av det höga elpriset. Växthusen är stora elförbrukare. Till följd av de höga kostnaderna väntas antalet odlare minska, vilket också minskar utbudet av växthusgrönsaker i vinter.
Priserna på lantbrukets insatsvaror, såsom gödsel, energi och foder, steg redan i fjol, men har skjutit i höjden efter Rysslands anfall mot Ukraina.
– Vår prognos är att prisnivån förblir hög också nästa år, men inte lika hög som i år. Marknaden anpassar sig till den nya situationen, såvida inga nya chocker inträffar. Råvarorna hittar nya rutter, säger lantbruksekonomen Pekka Kinnunen
Vår prognos är att prisnivån förblir hög också nästa år, men inte lika hög som i år. Marknaden anpassar sig till den nya situationen, såvida inga nya chocker inträffar.
Pekka Kinnunen

Energipriset har nått toppen

Enligt Kinnunen kan energipriserna ha nått sin kulmen för den här gången. Bland annat har priset på råolja kommit ner. Men för kunderna fortsätter elpriserna ändå att stiga i takt med att producenternas elavtal förnyas.
– De största effekterna syns i vinter. Enligt vår prognos sjunker elpriset i vår.
Höga elpriser får enligt Kinnunen stora konsekvenser för framför allt köttproducenter och växthusodlare. Också livsmedelsindustrin och handeln använder mycket el. 
– Om tillgången till el dessutom blir begränsad finns risk för problem med kylkedjorna, säger Kinnunen.

ANDRA LÄSER