Peter Buchert får Topeliuspriset – ”Hans miljöjournalistik är i en klass för sig”

Det finns hopp för klimatet, säger HBL:s Peter Buchert som prisas för sin konstruktiva miljöjournalistik. – Det är viktigt att belysa de möjligheter som finns, men som journalist ska jag inte plädera för några specifika lösningar, säger han.

– Man kan inte bara publicera nedslående rapporter, utan måste väcka någon slags hopp också, det skapar inget engagemang att säga att spelet är förlorat. Och det är det ju inte! säger prisbelönta miljöjournalisten Peter Buchert.

Tack vare journalisten Peter Buchert har HBL:s läsare tillgång till miljöjournalistik som "är i en klass för sig i Svenskfinland". Så är det i alla fall enligt juryn som premierar honom med Topeliuspriset 2022. Och utan tvekan uppskattar också många läsare hans sakliga och stimulerande sätt att ta sig an komplexa frågor.

– Det är fint att få ett kvitto på att det man gör har betydelse, säger Buchert som jobbat för HBL i 15 år och ägnar ungefär halva sin arbetstid åt miljöfrågor, vid sidan av politik, samhälle och vetenskap.

Genom åren har han noterat att gensvaret från läsarna ofta blir bäst då han lägger ribban någorlunda högt.

– Vi journalister ska inte vara rädda för att läsarna inte ska kunna ta till sig komplexa helheter bara vi förklarar dem tillräckligt noga.

Peter Buchert

Född: 1970

Familj: Hustrun Salla Kurhila och två söner.

Bor: I Mejlans.

Utbildning och karriär: Student vid Gymnasiet Lärkan 1989, politices kandidat vid Svenska social- och kommunalhögskolan 1996, journalist vid Finska Notisbyrån 1992-2007 och vid HBL sedan 2007.

Gör: Är journalist på Hufvudstadsbladet sedan 15 år tillbaka, inriktad på politik, samhälle, vetenskap och i synnerhet miljöfrågor.

På fritiden: Uteliv, fågelskådning och innebandy.

Aktuell med: Tilldelas Topeliuspriset – det stora finlandssvenska publicistpriset på 7 500 euro – 2022. Priset delas ut av Svenska folkskolans vänner och Publicistförbundet ”för en aktiv pågående journalistisk gärning”.

Prismotiveringen: "Peter Buchert är en mångsidig och klarsynt journalist, som behandlar såväl miljö- och klimatfrågor som politik med samma gedigna kunskap och omdöme. I nyhetsuppslag, analyser och reportage närmar han sig konstruktivt vår tids största frågor, alltid utan pekpinnar och ständigt med läsaren i tankarna. Peter Buchert har förmågan att förmedla komplicerade samband mellan människa och miljö, även på detaljnivå, samt analysera globala miljöproblem och deras relevans för Finland. Hans miljöjournalistik är i en klass för sig i Svenskfinland."

Sen är det en annan sak att reaktionerna varierar. Inte minst klimatfrågan väcker ofta känslor, både hos så kallade klimatskeptiker och genom anklagelser om alarmism. Det är frågor som miljöjournalisten inte kan undgå att brottas med.

– Det finns ett helt spektrum av klimatskeptiska argument. Från att jorden håller på att bli svalare, till att vi inte har en global uppvärmning, till att vi har det men att den inte är orsakad av människan, till att den inte går att påverka och till att uppvärmningen är en bra sak. De måste pareras på olika sätt, men på redaktionell plats får de inte mycket uppmärksamhet längre.

Då är diskussionen om eventuell klimatalarmism mer levande, säger Buchert.

– Och det är viktigt att journalisten inte överdriver. Å andra sidan kan de beskyllningarna vara lite orättvisa, för om jag i klimatrapporteringen förlitar mig på IPCC och deras kalkyler så ser jag ju också att det finns många klimatforskare som säger att IPCC är för konservativa när de formulerar sin konsensus, att de ger en lite förskönad bild av scenarierna.

Däremot säger Buchert att också miljö- och klimatjournalister måste akta sig för att bli aktivister i klimatkampen och värna sin journalistiska integritet. Själv skulle han inte gå med i en klimatdemonstration som kräver specifika åtgärder, eftersom det skulle sätta oberoendet på spel.

– Å andra sidan tycker jag att det är ganska oskyldigt att ta ställning för klimatet. Det är ändå en ödesfråga för mänskligheten och det gäller att vara på rätt sida om historien.

Bra och dåligt

Under de år Peter Buchert bevakat miljöfrågor har klimatet klättrat allt högre upp på den politiska agendan. Numera har alla politiska partier en miljöpolitik (om än med olika betoningar), och på den globala arenan står kampen mot klimatförändringen ofta i fokus.

Mediers och politikers uppmärksamhet är visserligen en förutsättning för att saker ska hända, men bakom den beslutsamma retoriken vacklar ofta den politiska viljan. Därför ser Peter Buchert att förutsättningarna att hantera klimatutmaningen är både bra och dåliga.

– Bra för att det finns otroligt många möjligheter och mycket kunskap om var vi står och vartåt det barkar utan förnuftiga beslut. Men sen kan miljön då den står i strid med andra intressen fortfarande väga ganska lätt.

Det syns inte bara i de globala förhandlingarna, utan också i de konflikter som präglar inrättandet av nya naturskyddsområden eller i kampen om hur den finländska skogsegendomen ska förvaltas.

– Det är svårt att driva tillräckligt stora förändringar tillräckligt snabbt, och därför kan jag också vara lite pessimistisk. Samtidigt beror det på perspektivet: det händer fantastiskt mycket fantastiskt snabbt om vi tänker på att det som behöver göras är att byta ut basen för hela världsekonomin. Även om folk inte skulle vara oeniga skulle det ta lång tid.

I prismotiveringen lyfter juryn ändå fram ditt konstruktiva sätt att närma dig den här sortens frågor. Hur ser du på den saken?

– Det är något jag funderat mycket på. Man kan inte bara publicera nedslående rapporter, utan måste väcka något slags hopp också, det skapar inget engagemang att säga att spelet är förlorat. Och det är det ju inte!

Vad kommer du att ägna arbetstid åt de kommande fem åren?

– Jag tror att klimatfrågan kommer att handla allt mindre om vetenskap, vi vet redan alldeles tillräckligt. I stället blir det mer om klimatpolitiken och hur den påverkar säkerhetspolitik, ekonomisk politik och socialpolitik. Och sen tror jag att sociologiska och psykologiska frågor kommer starkare in i bilden i diskussionen om klimaträttvisa.

En annan miljöfråga

Peter Buchert berättar att hans eget djupgående miljöintresse väcktes först i vuxen ålder, då han började intressera sig för fågelskådning. I de ornitologiska tidskrifter han läste var det gång på gång samma dilemma som lyftes fram – habitatförstörelsen. Vid sidan av klimatet är det den andra riktigt stora miljöfrågan i dagens värld och något som, enligt Buchert, behöver kopplas till klimatfrågan och beaktas i diskussionen om olika lösningar. Till exempel har tidigare planer på storskalig produktion av ”biobränslen” inneburit omfattande regnskogsskövling och minskad biologisk mångfald.

Också den här komplexiteten, insikten om att hållbarhet är ett mångfacetterat fenomen, lär prägla framtidens miljöjournalistik.

Vid sidan av jobbet är den personliga kontakten med naturen fortfarande viktig för Peter Buchert, gärna just i form av en lång fågelskådningstur som börjar en tidig vårmorgon någonstans vid den nyländska kusten.

Nån speciell fågel du skulle vilja bonga?

– De är så många! Jag skulle vilja se dem alla.

ANDRA LÄSER