Sture Fjäder propagerar (HBL 1.12) för skattesänkningar, speciellt för minskad marginalskatt på inkomster. Mer pengar i handen för löntagare skulle då ge utrymme för privat konsumtion, vilket stimulerar näringslivet och skapar arbetsplatser och i sin tur mera skatteinkomster. Ett typiskt resonemang inom vissa kretsar.
Men skapar inte den service som samhället erbjuder – barndagvård, skolor, äldreomsorg, skolor, ordningsmakt med mera – också arbetsplatser? Erbjuder inte samhället tjänster som alla behöver i något skede? Inte bara produktion och konsumtion av produkter som vi kanske egentligen kunde klara oss utan. Behöver vi till exempel verkligen ha butiker öppna dygnet runt? Det kostar också!
Och hur kan vi genom att arbeta och konsumera mera skapa välstånd när all konsumtion slutligen är beroende av faktorer som det råder brist på i världen: livsmedel, energi, vissa speciella metaller? Med en växande befolkning ökar dessutom bristen på lämpliga boplatser och belastningen på miljön, men det bryr sig tillskyndarna av ekonomisk tillväxt inte om. För att klara den konsumtionsnivå som vi har i Finland skulle det behövas flera jordklot.
Mera arbete borde i första hand sättas in för att trygga tillgången till basförnödenheterna, som vårt utvecklade samhälle bygger på. För detta behövs också obunden samhällsfinansierad utbildning och forskning. Att åstadkomma ett hållbart samhälle genom att prioritera och stimulera privat konsumtion är lika befängt som att försöka lyfta sig själv i håret.
Jan-Erik Ingvall, Helsingfors
