Kompromiss efter maratonmöte – ny EU-dom om asylsökande kom mitt under riksdagsbehandlingen

Medan förvaltningsutskottet satt i ett utdraget möte om hur mycket man kan stänga gränsen ifall av massinvandring eller hybridhot publicerade EU-domstolen en dom som gäller händelserna i Polen och Litauen. Utskottet kom på torsdagskvällen med en lösning.

Förvaltningsutskottets ordförande Riikka Purra (Sannf).
Tvisten mellan oppositions- och regeringspartier om hur mycket man kan stänga gränsen eller inte ledde till ett maratonmöte i förvaltningsutskottet på torsdagen.
Vid åttatiden på torsdagskvällen – efter elva timmars sittning på torsdagen – var betänkandet om gränsbevakningslagen klart.
Tvisten gäller en lagändring som görs i samband med en uppdatering av beredskapslagen. Sannfinländarna och Samlingspartiet har krävt klarhet i huruvida det går att stänga östgränsen i fall av massiv invandring eller så kallad instrumentell invandring – om en främmande stat använder asylsökande som påtryckning.
I regeringens proposition ska det vara möjligt att begränsa antalet gränsstationer, inte stänga helt.
Förvaltningsutskottet kom nu fram till en lösning där utskottet lägger in en paragraf till, efter möjligheten att begränsa antalet öppna gränsstationer. Iden preciseras att asyl "endast kan sökas vid de stationer" dit sådana ärenden är hänvisade", skriver utskottet i ett pressmeddelande.
Undantag görs ändå för vissa utsatta grupper. Barn, funktionshindrade och andra svaga grupper kan utgöra ett undantag.
Dessutom skriver utskottet att platserna för asylsökande "inte kan begränsas mer än vad som är nödvändigt för att motverka hotet".
Rättslärda har i tidigare höranden i grundlagsutskottet påpekat att det borde finnas en faktisk möjlighet att söka asyl. En del har också framfört kritik mot att förslaget hanterar både "massinvandring" och instrumentell invandring som hybridhot parallellt, även om de är väsensskilda scenarier.
Grundlagsutskottet har också sagt att en tillfällig, kort stängning av hela gränsen kan vara möjlig enbart i det fall det behövs för att säkerställa hanteringen av kommande – inte för att avslå dem eller hindra möjligheter att söka asyl helt och hållet.

Ny EU-dom understryker rättigheter

På torsdagen kom en EU-dom som gäller händelserna i Polen och Litauen för ett år sedan, då Belarus använde sig av asylsökande som fördes till gränsen mot EU.
EU-domstolen motsätter sig en Litauisk lag som som gör det möjligt att neka asyl och hålla asylsökande frihetsberövade "enbart på grund av att man olovligt" korsat gränsen. Frihetsberövande kräver att "personens individuella beteende representerar ett verkligt, närvarande och tillräckligt allvarligt hot mot samhällsintresset eller den berörda medlemsstatens inre eller yttre säkerhet".
Inte heller "ett allmänt åberopandet av brott mot allmän ordning eller säkerhet som kan orsakas av den massiva tillströmningen av tredjelandsmedborgare" motiverar en sådan reglering, enligt domstolens presskommuniké.
EU-domstolen hänvisar till att det finns ett så kallat gränsförfarande som kan användas om det uppstår situationer som tyder på att asylbegäran är "uppenbart ogrundade eller kränkande". Det gör det möjligt att upprätthålla ordning utan att använda sig av undantag, skriver domstolen i kommunikén.
Amnesty Internationals Europachef, Nils Muižnieks, tolkar i ett uttalande att domstolen klart prickar sådant förfarande där asylsökande frihetsberövas eller nekas möjligheten att söka asyl enbart på grund av att man korsat gränsen på avvikande sätt.

ANDRA LÄSER