"Abdulrazak Gurnah skildrar flyktingens rotlöshet"

Årets Nobelpris i litteratur går till Abdulrazak Gurnah med motiveringen: "För att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter".

Nobelpriset i litteratur
Sutton Hibbert/REX
Annika Hällsten-TT
07.10.2021 09:42 UPPDATERAD 07.10.2021 16:42
Svenska Akademien lyckades i år överraska med sitt val av litteraturpristagare. Författaren Abdulrazak Gurnah hör inte till dem vars namn har figurerat i offentligheten över huvud taget.
Abdulrazak Gurnah är född i Zanzibar 1948 men har varit verksam i England sedan 1980-talet. Han är numera pensionerad från tjänsten som professor i litteratur vid universitetet i Kent.
Enligt akademiledamoten Anders Olsson, ordförande för akademins Nobelkommitté, är Abdulrazak Gurnah känd som en tongivande författare då det gäller att genomlysa kolonialismens verkningar.
– Abdulrazak Gurnah har skildrat flyktingens rotlöshet. Hans irrande karaktärer finns i det liv som var och det liv som hägrar, beskriver Anders Olsson.
Den finlandssvenska poeten och akademiledamoten Tua Forsström säger att överraskningseffekten med valet av Abdulrazak Gurnah inte var något som Svenska Akademien reflekterade över.
– Vi tänker inte i de banorna, vi utgick från de alternativ vi hade, säger hon.
Tua Forsström påpekar att ett främmande författarnamn i bästa fall kan öppna dörrarna till ett nytt författarskap för läsarna och säger att hon är urförtjust över valet av Gurnah.
Abdulrazak Gurnahs romaner lever länge i en, säger akademiledamoten Tua Forsström.Cata Portin
– Abdulrazak Gurnah lyckas beskriva migration som något naturligt utan att frånta komplikationerna. Hans miljöer och liv är ett virrvarr av kollisioner men hans beskrivning av migration som något naturligt har en hälsosam inverkan och är något man vill läsa, beskriver Forsström.
– Allt han skriver handlar om att komma från en plats och leva på ett annat ställe och just så ser miljoner människors liv ut i dag.

Vilken av Abdulrazak Gurnahs romaner tycker du att den som inte är insatt ska börja med?

– Paradiset (Paradise) är en fantastisk roman och det fina är att den finns på svenska. Gå genast och skaffa dig boken.
– Dessutom vill jag lyfta fram två andra romaner, nämligen By the sea och Gravel heart.
På Helsingfors stadsbibliotek finns några titlar av Abdulrazak Gurnah, bland annat Den sista gåvan från 2014. Den boken beskriver Tua Forsström som en mellanbok.
– Men för en författare med Abdulrazak Gurnahs litterära kvaliteter är också en mellanbok lysande.

Abdulrazak Gurnah

Född 1948 på ön Zanzibar vid Tanzanias kust.
Kom till England som 18-åring efter en flykt.
Började skriva som 21-åring under exilen. Hans första språk är swahili, men hans litterära språk blev engelska. Först 1984 kunde han återvända till Zanzibar.
Har publicerat tio romaner samt ett antal noveller. I hans författarskap återkommer flyktingens erfarenhet som tema.
Källa: Svenska Akademien
Tua Forsström berättar att hon, när det var dags att sålla fram pristagaren bland några finalister, valde att inte tänka i kategorier som "bra" eller "sämre" utan att hon bestämde sig för att utgångspunkten skulle vara vem som talade till henne.
– Vissa böcker är döda när man slår igen boken, andra lever länge i en. Abdulrazak Gurnahs romaner har lång efterverkan, jag processar dem fortfarande.

Missar festen

Nobeldagen firas traditionellt den 10 december men prisceremonin och Nobelbanketten inhiberas även i år, till följd av pandemin. Pristagaren missar både "festernas fest" och prisceremonin, vilket Akademiledamoten Per Wästberg beklagar.
– Det är väldigt tråkigt och vemodigt, det där är ju en höjdpunkt. Att pristagaren kommer till Börssalen den 7 december och föreläser och sedan äter middag med enbart ledamöterna, det är väldigt roligt, det är före själva prisutdelningen, men inget av detta kommer att äga rum. Det är väldigt sorgligt, men inte så mycket att göra åt.
Du kan följa direktrapporteringen från tillkännagivandet här:

Så utses Nobelpristagaren

Valet av Nobelpristagare görs enligt en stående arbetsordning. I januari ställer en tjänsteman samman de giltiga nomineringar som kommit in, vanligtvis cirka 200 namn. Akademien ska också, från och med januari nästa år, inhämta rapporter från svenska eller internationella experter på språkområden utanför Akademiens egen kompetens: de afrikanska länderna, de spanskspråkiga, det arabiska och persiska språkområdet liksom det östasiatiska, slaviska och indiska. Experterna kan också vara akademiledamöter som inte ingår i Nobelkommittén.
Nobelkommittén ska därefter gå igenom den ”långa listan” och eventuellt skjuta till ytterligare namn som man tycker saknas. Under våren ska kommittén, genom att ta in synpunkter både från övriga ledamöter i Akademien och från externa experter, koka ned namnen till den "halvlånga listan", nu med cirka 20–25 namn till april. Dessa ska sedan reduceras till den korta listan i maj. Där finns namnen som blir akademiledamöternas sommarläxa.

ANDRA LÄSER

Senast publicerat