Vad gäller sceniska verk som baserar sig på en tydlig förlaga önskar jag verkligen att jag kunde äta kakan och ha den kvar – se verket för första gången två gånger om, både med kännedom om originalverket och utan. Upplevelsen av Viskningar och rop i Kaari och Roni Martins version påverkas givetvis oerhört mycket av åskådarens relation till Ingmar Bergmans film med samma namn från 1973.
ANDRA LÄSER
