Tomma kontor men stort sug efter lagerlokaler

Helsingforsregionens handelskammare ser inte längre bostadsbyggandet som en flaskhals. De närmaste åren byggs det mycket – den stora bristen verkar gälla lagerlokaler.

Kägeludden i Esbo och Böle i Helsingfors hör till de områden som har minst andel tomma kontorslokaler, enligt Catella.
Markku Lahtinen, direktör på Helsingforsnejdens handelskammare, summerar konjunkturläget i huvudstaden med grannkommuner ser det på ytan hyfsat ut. Företagen noterar ökande omsättning, sysselsättningen är stabil.
Men när man tittar närmare på evenemangsbranschen, transportsektorn och hotell- och restaurangbranschen var fjolåret tufft. För årets tre första månader ser det verkligt illa ut. Enligt Lahtinen handlar det om en djup kris.
– Lönsamhetsutvecklingen är dålig. Priserna stiger, tillgången på personal är osäker och undantagsarrangemang kan bli aktuella, säger Lahtinen.
I övrigt verkar pandemin inte ha lett till drastiska förändringar för den lokala ekonomin. Seppo Laakso, vd på analysföretaget Kaupunkitukimus, har tittat på bostadsbyggandet och konstaterar att det inte stannat upp utan verkar fortsätta på samma höga nivå.
– Volymen är inte samma flaskhals som den var för 10-15 år sedan, säger Laakso.
Däremot verkar det inte byggas tillräckligt med byggnader för lager, tillverkning och logistik just nu. Medan 12,6 procent av kontorsytan står tom är motsvarande siffra för lager- och produktionslokalerna 3,4. Under pandemin har många lärt sig handla på nätet, och det har uppstått nya leveransmöjligheter.

Nya kontor lockar

När det gäller övrigt byggande, alltså kontor och affärslokaler, kan antalet nya kvadratmetrar variera betydligt från år till år eftersom många projekt är verkligt omfattande. I år kommer förnyade Lippulaiva i Esboviken att stå för hälften av den nya ytan för affärslokaler, uppskattar Erkki Hakala som är chef för fastighetsrådgivning på konsultbolaget Catella.
– Boomen med stora köpcenter är förbi. Jag tror att man nu drar efter andan och fokuserar på flera mindre projekt i stället.
Den intressantaste utvecklingen ser han just nu på kontorssidan. Det har länge talats om att en miljon kvadratmeter kontorsyta står tom i huvudstadsregionen, och enligt Hakala kommer Catella snart att kunna berätta att det blivit ännu mer under fjolåret.
Men samtidigt byggs det nya kontor, vilket inte är i linje med tidigare logik.
– Förut har man sökt balans på marknaden genom att inte bygga nytt. Nu river man i stället kontor som ligger på fel plats och har fel tekniska lösningar, och som inte kan byggas om.
Vad som är rätt plats råder det enligt Hakala inget tvivel om. Moderna kontor ska ligga nära spår, till exempel i närheten av västmetron eller Spårjokern. Det speciella med fjolåret, när det mest snackades om distansjobb, är att hyrorna på attraktiva kontor fortsatte stiga.
– Man skulle kunna tro att det gått tvärtom.
Han förklarar den nya logiken. Allt handlar om hur många kvadratmetrar en arbetstagare behöver. Catella undersökte kontorsytan i Helsingfors för några år sedan och kom till ett medeltal på 25 kvadratmeter per anställd.
I ett modernt kontor kan ytan användas effektivt – om en arbetstagare klarar sig med 15 kvadratmeter i stället för 25 är företaget redo att betala mer per kvadrat.
– Nu handlar det ofta om att hitta kontor där man kommer ner till 10 kvadratmeter per arbetstagare.
Samtidigt utgår många företag från att distansarbete blir en bestående komponent att ta ställning till. Hakala kallar öppna kontorslandskap för en gammalmodig primitiv lösning.
– Om du ska sitta i videomöten halva dagen kan du inte sitta nära en kollega, det behövs separata små konferensrum. Dessutom har många fått upp ögonen för hälsorelaterade frågor.

ANDRA LÄSER