Expert: Ingen nytta med stängsel vid ryska gränsen

Att bygga ett stängsel vid ryska gränsen är att kasta bort pengar och ett steg mot att överge europeiska värderingar. Det säger Jussi Laine som forskat i gränshinder och migration.

Stängslet skulle byggas där gränsen är enklast att överskrida illegalt. Bygget beräknas kosta flera hundra miljoner euro. Jussi Laine tycker inte det är till någon nytta.
Peter Buchertpeter.buchert@hbl.fi
19.10.2022 12:51 UPPDATERAD 19.10.2022 13:18
– Jag ser ingen nytta med det här projektet, säger Jussi Laine, professor och docent i samhällsgeografi vid Östra Finlands universitet, när HBL frågar efter hans syn på regeringens och oppositionens gemensamma beslut att bygga ett stängsel vid ryska gränsen.
Beslutet bygger på Gränsbevakningsväsendets utlåtande som säger att det är nödvändigt att bygga ett gränsstängsel utmed 10—20 procent av östgränsen med anledning av den förändrade säkerhetsmiljön.
– Jag är mest kritisk till att regeringen närmast har konsulterat Gränsbevakningsväsendet vars uppgift är att övervaka gränsen. Naturligtvis säger de att det är nyttigt. Det underlättar ju deras arbete, säger Laine.
Statsminister Sanna Marin (SDP) har sagt att hon inte ifrågasätter Gränsbevakningsväsendets bedömning. 
– Jag kritiserar inte gränsbevakningen, men jag önskar att makthavarna inte enbart konsulterade dem, säger Laine.
Han önskar att debatten vore lite mångsidigare än att man försöker skapa en illusion av trygghet på ett sätt som inte löser problemet. Så gott som all forskning om stängsel och murar vid gränser på flera kontinenter visar att de inte kan hejda oönskad migration. 
– Man borde diskutera nyttan och skadan med stängselprojektet, väga dem mot varandra och bedöma om det lönar sig. Mitt svar är att det inte lönar sig.

Vilken vore skadan?

– Till att börja med priset som lär uppgå till flera hundra miljoner och som skattebetalarna ska stå för. Det är dyrt, pengarna kunde användas till annat. 
Gränsbevakningen igen säger att Finlands östgräns inte skiljer sig mycket från övriga Europas landsgräns mot Ryssland, och noterar att flera andra länder har byggt motsvarande stängsel mot öst.
– Det stämmer, men det finns inga vetenskapliga belägg för att sådana här oerhört dyra investeringar har någon som helst inverkan för att stävja oönskad migration, säger Laine.
Polen började bygga ett gränsstängsel mot Belarus förra vintern. Stängslet planerades bli 5,5 meter högt och löpa 186 kilometer. Det beräknades kosta 353 miljoner euro.
Han påpekar att den stora merparten av alla migranter som befinner sig illegalt i Europa har kommit hit på lagliga vägar. De flesta har rest till exempel med flyg och på turistvisum, men låtit bli att åka hem när visumet eller uppehållstillståndet löpt ut.
– De har inte kommit gående över landgränsen.
Forskningen i gränshinder visar att stängsel bara leder till att migranterna tar större risker.
– Det finns situationer när folk vill ta sig över gränsen till varje pris, säger Laine.

Världens dödligaste gräns

Jussi Laine påpekar att det finns en stark korrelation mellan hur mycket pengar EU-länderna investerar i konkreta gränshinder och hur många människor som förlorar sitt liv vid EU:s yttre gräns.
– EU:s yttre gräns är världens dödligaste. Det talas mycket om eländet vid gränsen mellan USA och Mexiko, men vår yttre gräns är i mycket sämre skick.
Han betonar detta för att EU säger sig bygga på en gemensam värdegrund med idel positiva ideal och för att EU har fått Nobels fredspris.
– Jag undrar i vilken utsträckning EU är berett att överge de värderingar och ideal som har hållit ihop unionen och som har gjort Europa till en värdegemenskap med en enorm roll i världspolitiken.
– Om vi överger detta för det klassiska synsättet att vi tror att de stängsel vi bygger vid gränserna håller problemen utanför, då tar vi ett jättekliv bakåt. Då tar vi avstånd från vad som länge varit Europas trumfkort i världspolitiken.

Men nu pågår krig i Europa, och ett argument för stängslet är att Ryssland kan gå in för att systematiskt forsla folk mot gränsen, använda dem som spelbrickor för att pressa väst?

– Sådana hotbilder har alltid målats upp, men sällan realiserats. När Sovjetunionen föll samman fanns en oro för folkvandringar västerut, men det skedde aldrig. Men oron är ändå befogad, det är diskussionen och den politiska processen jag är kritisk till.

Klassisk rädsla, falsk trygghet

Stängseldebatten kom i gång förra hösten då Ryssland utnyttjade människor från tredje land som ett instrument för att sätta press på Polen och Litauen, vid den belarusiska gränsen.
Då flaggade Sannfinländarna och Samlingspartiet för ett stängsel som lösning, men det fick inget gehör i regeringen. I dag råder konsensus i riksdagen. Den uppenbara orsaken är att Ryssland inlett sitt sanslösa krig, säger Jussi Laine, men han påpekar också att hotbilden har förändrats.
– Nu finns en oro för att Ryssland ska kollapsa och vi ska pressas av en ström av ryska medborgare, inte migranter från tredje land. Oron kan vara befogad, men nu vädjar man till en klassisk rädsla för Ryssland som gör det lätt att klubba stängselbeslutet då så gott som alla anser att Rysslands aktioner är upprörande. Det är de, men stängslet är ingen lösning.
Om Ryssland riktade ett liknande anfall mot Finland som mot Ukraina skulle stängslet naturligtvis inte stoppa invasionen, men:
– Stängslet råder heller inte bot på en eventuell rysk massmigration, ifall Ryssland kollapsar.
Finlands regering har inte konsulterat Jussi Laine i fråga om gränsstängslet. Däremot har USA:s myndigheter under president Joe Biden bett honom redogöra för situationen vid den finsk-ryska gränsen.
Laine noterar att då president Donald Trump beslutade att bygga ett stängsel, eller en mur som han sade, mot den mexikanska gränsen, uppfattade många finländare hela tanken som ett dåligt skämt. De dokumenterade illegala gränsöverskridningarna från Mexiko till USA har aldrig varit lika många som efter att Trump lät bygga sitt stängsel.
En deporterad mexikansk migrant hänger upp träkors på gränsstängslet för att hedra minnet av migranter som dött på sitt försök till inresa i USA.
Laine har själv bott i USA vid den mexikanska gränsen och följt stängselfrågan på närhåll.
– Min tolkning är att Trump fattade att stängslet var värdelöst, men som smart populist insåg han också att om han låter bygga det framstår han som en politiker som gör något medan andra bara snackar.
Laine säger att Trumps politik kanske ökade känslan av trygghet fastän stängslet inte gjorde någon nytta. Han säger att stängselfrågan i Finland kan ha liknande drag.
– Regeringens signal är att makthavarna är eniga, de tar hand om folket. Det är ju ett vackert budskap till folket oberoende av om lösningen funkar eller inte. Jag kan tänka mig att det finns partier i regeringen som ifrågasätter den här lösningen, men de vill knappast bli en nagel i ögat på folket.

ANDRA LÄSER