Insändare: Samarbete utan gränser i Norden

07.12.2022 18:18
Visionen för det nordiska samarbetet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Att avlägsna och förebygga gränshinder är centralt för att nå integrationsmålet.
Riksdagen debatterar i morgon statsrådets redogörelse om nordiska gränshinder. Med gränshinder avses sådana lagar, offentliga regler eller förfaranden som hindrar individers fria rörlighet eller företags möjligheter att verka över gränserna i de nordiska länderna. För att vi ska kunna lösa befintliga gränshinder och förebygga uppkomsten av nya är det viktigt att öka kunskapen om gränshinderarbetet. Redogörelsen svarar på det här behovet.
I redogörelsen ligger fokus på gränshinderarbetet som gjorts under den här regeringsperioden, och exempel på lösta, avskrivna och ännu olösta gränshinder som man som bäst arbetar med ingår. Det är viktigt att lyfta fram de olösta gränshindren, så att vi kan intensifiera arbetet med att lösa dem.
Den fria rörligheten har från början varit i kärnan av det nordiska samarbetet. Den gemensamma arbetsmarknaden och passfriheten på 1950-talet lade grunden. Vi var föregångare då och vi ska fortsätta vara föregångare. Arbetet med att avlägsna och förebygga gränshinder gynnar alla och underlättar den nordiska vardagen, oberoende om det gäller att studera, arbeta, driva företag eller bo i ett annat nordiskt land.
Gränshinderarbetet kan kanske ibland te sig tekniskt, men det är nyckeln till de – bokstavligen – gränslösa möjligheterna inom det nordiska samarbetet. I bästa fall skapar det en enorm konkurrensfördel för hela Norden, inte minst i våra gränsregioner.
I det här sammanhanget vill jag speciellt lyfta upp arbetet för att främja gränslösa digitala verktyg. Digitaliseringen underlättar vardagen, men kan ironiskt nog skapa nya gränshinder. Tillgången till digitala tjänster är en grundförutsättning i dagens Norden och de här tjänsterna måste fungera gränslöst för att den fria rörligheten ska bli verklighet och för att vi ska kunna nå målet om att vara världens mest integrerade region. Svårigheter med att sköta myndighetsärenden digitalt på tvärs i Norden är tyvärr ett problem som många nordbor stöter på. Därför är det oerhört viktigt att vi sätter extra fokus på det här.
För Finlands del är lagförslaget om digital identitet som avgavs i höst en del av lösningen. Avsikten är att vi under 2023 kan notificera det nya nationella identifieringsverktyget som eIDAS-identifieringsverktyg, och målet är att Finlands digitala identitet ska kunna användas i andra länder 2024. Eidas är ett EU-projekt vars syfte är att medborgare ska kunna identifiera sig i tjänster i andra EU-länder med det egna landets identifieringsverktyg. Det nordiska samarbetet gällande e-identifiering sker inom ramen för Eidas.
Det nordiska systemet för att lösa gränshinder är unikt och väcker intresse även på andra håll i världen. Vi arbetar varje dag för att främja den fria rörligheten över gränserna. Det nordiska samarbetet åtnjuter ett starkt stöd bland medborgarna, och genom den fria rörligheten stärks samhörigheten i Norden på ett konkret sätt.
Erfarenheterna från coronapandemin visade hur viktigt det är att vi har en tät dialog när nationella beslut kan påverka den fria rörligheten, speciellt i gränsregionerna. Det här har vi nordiska samarbetsministrar tagit fasta på. I ett gemensamt uttalande tidigare i år betonar vi vikten av att värna om det nordiska perspektivet i alla beslut och vår roll i det arbetet.
Kriser av olika slag understryker behovet av samarbete med våra närmaste vänner, och det nordiska samarbetet har under det gångna året igen visat sin betydelse och styrka. Tillsammans är vi starkare och åstadkommer mer. Det finns en stark politisk vilja att vidareutveckla det nordiska samarbetet. Det faktum att alla nordiska länder snart kommer att vara medlemmar i Nato skapar möjligheter att utveckla även övrigt nordiskt samarbete. Nordens tid är nu.
Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet (SFP)

ANDRA LÄSER