Utnyttja egna framgångsfaktorer

28.10.2021 17:15
I sin ledare (HBL 23.10) behandlar Torsten Fagerholm bland annat skuldproblematiken. ”Skuld är skuld” är ett klart och ovedersägligt konstaterande. Ledaren avspeglar Fagerholms färgstarkt sprakande, metaforrika och språkligt nyanserade journalistik.
Med ett drygt decennium i såväl inhemsk som internationell bankmiljö med fokus på finansieringslösningar för ett 70-tal betydande finländska industri- och handelsföretag tar jag mig dock friheten anlägga några aspekter på skuldbegreppet. Under den tid jag deltog i bankfinansieringen av ovannämnda kundsegment kan jag inte erinra mig att en enda betydande företagsinvestering skulle ha finansierats utan någon form av banklån (skuld). Affärsbankens centrala roll!
En investering definieras som en satsning som förväntas ge framtida avkastning.
En lyckad investering är en där avkastningen är större än satsningen (egna pengar och bankens!). Det borde vara kriteriet för investeringar inom såväl den statliga som den privata sektorn.
Under min tid i bankmiljö (1980-talet) var räntenivån någonting helt annat än den är i dag och krävde följaktligen märkbart högre avkastningsutsikter än vad som är fallet med dagens räntenivå och den prognostiserade räntan för en medellång framtid.
Under 1980-talet bidrog Finlands Bank med betydande delfinansiering av industriella investeringar i form av så kallade KTR-krediter. Förutsättningarna för centralbanken att över huvud taget medverka var att industrikundens affärsbank utförde en omfattande och minutiös investeringskalkyl.
Med de satsningar på miljövänliga lösningar EU och dess medlemsländer står inför har finländsk industri bedömts ha goda förutsättningar att bidra med specifikt och aktuellt industriellt kunnande. Målsättningarna är ambitiösa och snävt tidsinställda, vilket kräver snabba och internationellt tillräckligt omfattande leveransresurser. Finländska företag med erkänt relevant expertis får allt lov att snarast starta satsningarna för att trygga konkurrensfördelar inför de ökande internationella behoven.
Vi har upplevt och upplever fortfarande nya och oförutsebara händelser och trender i den för oss livsviktiga internationella omgivningen. Det ställer krav på vår reaktionsförmåga och flexibilitet såväl inom företagen som på det politiska planet.
Önskvärt vore att de ansvariga politikerna, riksdag, regering och facket skulle se helheterna och kraven på nytänkande i stället för att gnabbas om stelbenta administrativa strukturer som försenar och till och med förhindrar nödvändiga beslut i dagens föränderliga omgivning. Nu om någonsin krävs uppbyggande samarbete i olika former mellan samtliga berörda parter. Utan populistisk egennytta, men för nationens framgångsrika fortlevnad.

Tom Palmberg,

Helsingfors

ANDRA LÄSER