Bokrecension: Hur en mammas sjukdom formar en flicka som blir filosof

Åsa Slotte skriver om anorexi, diagnoser och vård med en behagligt reflekterande penna i essäsamlingen Ur mammas mörker. Sara Nyman har vissa filosofiska och feministiska invändningar, men uppskattar Slottes egensinniga inlägg i en gubbig tradition.

Essäerna i filosofen Åsa Slottes debutverk Ur mammas mörker är ställvis tillrättalagda, men det finns också exempel på hudlösa och sökande texter där hon kommer med ett uppfriskande utbrott mot ”feminister” som hävdar att till exempel migrän skulle kunna ses som en kvinnlig protest.
Sara Nyman
23.10.2022 05:01 UPPDATERAD 23.10.2022 06:38
Ur mammas mörker är Åsa Slottes essäistiska debut. Hennes doktorsavhandling i filosofi, Varför vård? Om anorexi, vård och moralisk förståelse (2019), ligger innehållsmässigt till grund för boken, men med den essäistiska formen har skribenten sett en möjlighet att skapa plats för sin berättelse, för sina personliga erfarenheter av sjukdom – som anhörig, men också som sjuk.

ANDRA LÄSER