Sverige, Frankrike och Kina är de tre länder som just nu är längst hunna med sin planering av slutförvaring av högaktivt utbränt kärnbränsle. Det om man bortser från Finland, som ligger åratal före de andra länderna.
Det ger det finska slutförvaringsbolaget Posiva en god marknad då företaget kan dela med sig av det kunnande som samlats under årens lopp. Tjänsterna säljs redan av företaget Posiva Solutions.
– Intresset för vårt kunnande är stort, men internationellt sett är vi en liten aktör, säger Mika Pohjonen, vd för Posiva Solutions.
Det finska slutförvaret Onkalo i Euraåminne ligger granne med Olkiluoto kärnkraftverk. Ansökan om att ta slutförvaringsgrottan i användning är just nu under behandling hos Näringsministeriet. Samtidigt pågår arbetet för fullt med att få slutförvaret klart.
Målet är att ha det mesta av byggnadsarbetet färdigt om ett år så att det första kärnavfallet kunde läggas i slutförvaret i mitten av 2020-talet. Det är det högaktiva kärnavfallet från Fortums kärnkraftverk i Lovisa och Industrins Krafts kärnkraftverk i Olkiluoto som ska placeras i grottan.
För ungefär ett år sedan godkände den svenska regeringen Svensk kärnbränslehanterings (SKB) ansökan om att få bygga ett kärnavfallsförvar. Förvaret placeras invid kärnkraftverket i Forsmark. En motsvarande process är nu aktuell i Frankrike. Där har slutförvaringsbolaget Andra anhållit om byggnadstillstånd för ett första förvar.
Slutförvaret ska byggas i Bure i nordöstra Frankrike. Planerna har funnits sedan mitten av 1990-talet och har under årens lopp stött på hårda protester. Nu är de ändå så långt hunna att en ansökan om att få börja bygga har lämnats in hos de franska myndigheterna. Tanken är att bygga slutlagret i två faser.
– I Frankrike har vi inte jobbat mycket, mera i många andra länder där planerna på slutförvaring går snabbt framåt, säger Pohjonen.
De länder han nämner är Kanada, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Schweiz och Sverige. I Lettland, med det numera nedlagda kärnkraftverket Ignalina, har processen också tagit fart även om den fortfarande är i uppstartsfasen.
Sverige tolv år efter
Ursprungligen var det meningen att Finland och Sverige skulle inleda slutförvaringen samtidigt. I Sverige lämnade SKB in sin ansökan om att få bygga förvaret redan 2011, medan Posivas ansökan kom ett år senare.
På grund av stora skillnader i tillståndsprocesserna ligger Finland ändå omkring tolv år före Sverige i tidtabellen. Posiva fick sitt tillstånd 2015, hela sju år före SKB.
Posiva och SKB har under årens lopp samarbetat mycket, säger Mika Pohjonen. Metoderna för slutförvar i Finland och Sverige är också likadana. Avfallet begravs i kopparkapslar omgivna av bentonitlera på omkring 400 meters djup i berggrunden.

Slutförvaret byggs i tunnlar långt under jord.
Eftersom det högaktiva avfallet begravs enligt samma system har Posiva och SKB också kunnat samarbeta kring den forskning som föregått förvaringsbesluten.
– Vi har delat information med varandra så att vi inte gjort dubbla jobb, säger Posiva Solutions vd.
Slutförvaringen har blivit en aktuell fråga i Sverige på nytt då den nya regeringen vill tillåta utbyggnad av kärnkraften.
Det planerade slutförvaret har bara plats för utbränt kärnbränsle från de nuvarande reaktorerna, hävdar kritikerna. Innan eventuella nya reaktorer byggs måste det vara klart hur deponeringen av avfall ska lösas, anser de.
Posiva Solutions säljer i första hand konsulttjänster. Mycket arbete krävs innan ens beslutet om att ansöka om byggnadstillstånd för ett slutförvar kan fattas, påpekar Mika Pohjonen.
Posiva har lagt ner 100-tals miljoner euro på forskningsarbete. En del av det arbetet kan nu säljas utanför företaget.
– Vi har också haft utländska företag som betalande kunder i Euraåminne då vi gjort fullskaliga experiment, de har väckt stort intresse, säger han.
Med i Kina
Konsultbolaget Posiva Solutions i sig sysselsätter fem personer, men vd räknar med att omkring 120 av konsultbolagets och moderbolaget Posivas experter jobbat med utomstående projekt i allt från några dagar till många månader. 2021 omsatte konsultbolaget 4,4 miljoner euro.
Ytterligare ett land som just nu jobbar med slutförvaring är Kina. Där framskrider arbetet också snabbt, uppger Mika Pohjonen.
– Vi har deltagit i några mindre projekt i Kina, där jobbas det hårt med att samla information och utveckla kunnandet vidare, säger han.
Utöver de länder som redan håller på med planerna på slutförvar finns det många andra där projekten håller på att komma i gång. Det högaktiva utbrända kärnbränslet ska slutförvaras först tiotals år efter att det tagits ur en reaktor.
– Efterfrågan på våra tjänster kommer inte att minska, tvärtom. Förutom det rent tekniska kunnandet har vi också erfarenhet då det gäller acceptans från de samhällen där förvaren placeras. Det är en viktig, om inte den allra viktigaste, delen av planeringen, säger Pohjonen.
Hantering av kärnavfall
De använda bränslestavarna från en kärnreaktor förvaras först i en vattenbassäng i omkring ett år. Där kyls det varma bränslet ner samtidigt som vattnet skyddar mot strålningen.
Nästa steg är så kallade mellanlager. Under mellanlagringen avtar successivt bränslets radioaktivitet och värmeavgivning. Mellanlagringen behöver ske i omkring 40 år för att bränslets aktivitet ska minska till en hanterbar nivå.
Från mellanlagret flyttas bränslestavarna till en inkapslingsanläggning. Där sätts de i kapslar av gjutjärn och koppar.
Kapslarna begravs sedan långt under jord, i Finland inbäddade i bentonitlera på cirka 400 meters djup.
Källa: Posiva, Strålsäkerhetscentralen, Svensk kärnbränslehantering
ANDRA LÄSER
Ryssland
Ryssland stryper diplomatiska band till Finland – ”Ansvaret helt och hållet Finlands”
30.05.2023 21:01

Social- och hälsovård
Nytt hälsoindex visar var de friskaste finländarna bor – hör du till dem?
31.05.2023 06:51


TV
”Nepobarnsdebatten var tragikomisk” – ny säsong av Längtan till landet planeras, men utan paret Donner
30.05.2023 16:12

