Det här vet vi just nu om kriget i Ukraina

Kriget i Ukraina har passerat sin tredje vecka. Miljontals flyr undan den ryska invasionen och dödssiffran stiger i takt med att bombningar och strider fortsätter. Det här är en sammanfattning av krigets utveckling hittills.

Kriget i Ukraina fortsätter. Miljontals har tvingats på flykt och dödssiffran stiger. Bild från ukrainska Vinnytsia den 16 mars.

24 februari, 05 finsk tid:

Efter flera år av infekterad politik mellan länderna och strider i delar av Ukraina meddelar Rysslands president Vladimir Putin i ett tv-tal att han fattat "beslut om en militär insats" i Ukraina. Putin varnar samtidigt andra länder för att lägga sig i, annars väntar "konsekvenser man aldrig tidigare har skådat".

27 februari:

Anfall sker från norr, öst och söder. Men invasionen går inte som Putin hoppats, ett snabbt erövrande av Kiev är inte nära förestående. Uppgifter kommer istället om att den ryske presidenten beordrat förband med kärnvapenkapacitet att höja beredskapen.
– Det här är farlig retorik, kommenterar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till CNN.

3 mars:

En vecka efter invasionen har flyktingvågen från Ukraina till grannländerna vuxit till en miljon människor, enligt FN.
De flesta har tagit sig till Polen, men även Ungern, Slovakien, Moldavien, Ryssland, Rumänien och Belarus har tagit emot många flyktingar.
Flyktingorganet UNHCR räknar med att omkring fyra miljoner ukrainare kommer att vara på flykt inom de kommande veckorna.

5 mars:

Ryska attacker mot flera sjukhus i Ukraina får omvärlden att rasa. Röster höjs på att ställa Ryssland inför rätt för krigsbrott. Samtidigt träffas för första gången sedan invasionen Rysslands och Ukrainas utrikesministrar, Sergej Lavrov och Dmytro Kuleba.
Från Kiev rapporterar stadens borgmästare Vitalij Klitjko att över hälften av invånarna, cirka två miljoner människor, nu har flytt från huvudstaden som är under rysk attack.

16 mars:

Rysk militär bombar en teater där hundratals sökt skydd i den belägrade staden Mariupol i sydöstra Ukraina.
Utegångsförbud råder i huvudstaden Kiev och från FN rapporteras att antalet människor som flytt Ukraina nu uppgår till 3 miljoner, 1,4 miljoner av dem är barn.
På sanktions- och stödfronten röstar USA:s senat för en resolution som kräver att Ryssland och president Vladimir Putin utreds för krigsförbrytelser.

Komplicerad relation

Ukraina hade redan före invasionen en komplicerad relation till Ryssland och landet har slitits mellan att närma sig väst eller Ryssland sedan det blev självständigt från Sovjetunionen 1991.
Konflikten ställdes på sin spets 2014 då omfattande demonstrationer, med centrum på Självständighetstorget (Majdan) i Kiev, bröt ut mot den sittande Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj och hans regering. Under några dygn dödades över 100 personer i protesterna.
Janukovytj flydde landet och Ukraina närmade sig EU under nyvalde presidenten Petro Porosjenko. Maktskiftet stärkte slitningarna mellan ukrainsk- och rysktalande i landet.
Missnöjet på ryskdominerade Krim i syd utnyttjades av Rysslands regering som 2014 olagligen annekterade halvön och på ett liknande sätt gick in i Donbassområdet i öst där landet i praktiken fortfarande kontrollerar delar av regionerna Donetsk och Luhansk.
Redan före invasionen 2022 hade uppemot 15 000 människor mist livet i konflikten. Sedan dess har ytterligare ett stort antal personer, inklusive många civila, dödats. Oberoende uppgifter om antalet döda har varit svåra att bekräfta.
Källa: Landguiden/UI

ANDRA LÄSER