Podcast-värden och HBL-kolumnisten Isak Rautio skriver om kriminaliseringen av narkotika (HBL 29.3). Enligt honom bidrar den till tillväxten av våld och organiserad brottslighet. Dessa, i sin tur, leder till minskad säkerhet i landet – av vilket ”vår granne i väst” kan ses som ett varnande exempel.
Enligt Rautio är det ”dags att tala kritiskt om kriminaliseringen av narkotika”. Det måste betyda någon sorts legalisering. Så länge vi har en olaglig, oreglerad marknad för narkotika drar den till sig våldsamma, hänsynslösa brottslingar och gäng. Så Rautio föreslår en ”laglig, reglerad marknad”.
Hur skall denna komma till stånd? Rautio vet att till exempel heroin är en väldigt farlig drog som i nästan hela världen kontrolleras av organiserad brottslighet. Men, påpekar han, det finns ett undantag: ”Schweiz, som 1994 legaliserade heroin för missbrukare”.
Detta lät så pass överraskande att jag sökte efter vidare referenser. Slutsatsen är att Schweiz inte egentligen har legaliserat heroin. Vad man har legaliserat (1993) är medicinsk behandling av narkomaner med halvsyntetisk heroin (Diamorphin). Men detta gäller bara en liten del av patienterna, i dag ungefär 1 600 personer. Dessa är resistenta för andra läkemedel, Subutex med mera, som används för majoriteten, cirka 90 procent av alla.
Min huvudkälla var SRF (Schweizer Radio und Fernsehen), Schweiz' motsvarighet till Yle. Ett exempel: https://www.srf.ch/news/schweiz/25-jahre-heroinabgabe-es-brauchte-die-offene-drogenszene.
Med sökordet HAT (Heroin Assisted Treatment) finner man andra länder som startat liknande program. Schweiz är en pionjär, men inte mera ett undantag.
Sakari Aaltonen, Helsingfors
