"Det är fnissframkallande och avgrundssorgligt på samma gång" – Matilda Södergran förenar intellektuell spänst med omsorgsfullt hantverk

"Det är fnissframkallande och avgrundssorgligt på samma gång, hur svårt det är att vara en människa bland andra. Både i relation till någon obekant och till dem man känt hela sitt liv." Ylva Perera läser Matilda Södergrans roman.

Ylva Perera
07.10.2021 09:52 UPPDATERAD 08.10.2021 15:48
Typsnittet på titeln skiljer sig, men annars är den sparsmakade och vackra formgivningen av Matilda Södergrans roman Nell (signerad Fredrik Bäck) på pricken lik originalutgåvorna av Mirjam Tuominens novellsamlingar. Visserligen kan andra 1930- och 40-talspärmar lika gärna ha stått förebild – min association färgas av min pågående doktorandforskning om Tuominens prosa – men jag skulle ändå hävda att det försiggår ett samtal mellan författarskapen här, oberoende av om det är avsiktligt. Det samtalet handlar i första hand om ensamhet, om vad det innebär att existera utan en fasad, och om hur det ska bli möjligt för en människa att verkligen tänka.

ANDRA LÄSER