När svenske Robert ringde 112 kopplades han till nödcentralen i Finland

Läraren och lokalpolitikern Robert Grape från Övertorneå har blivit något av en kändis i norra Sverige den gångna veckan. Både dagstidningen Dagens Nyheter och Sveriges Radio P4 Norrbotten har intervjuat honom gällande den bristande mobiltäckningen i Tornedalen. Orsaken är sorglig, familjen Grapes bastu hann brinna ner då brandbilen dröjde.

Också HBL har ringt upp Robert Grape för att höra hur det gick till.

– Det var strax före midsommar 2020. Sederna här i Tornedalen är mycket likadana på båda sidorna om älven. Vi svenskar badar ju bastu precis som ni finnar gör. Sommartid eldar vi bastu nästan varje dag, berättar Robert Grape.

När han den ödesdigra natten vaknade till att bastun ute på gården stod i ljusan låga sprang både Robert, hans bror och deras pappa, som alla bor i samma gårdsgrupp, ut och försökte göra vad de kunde. Medan Robert och brodern öste vattenhinkar över bastun ringde deras pappa till nödnumret 112.

– Samtalet kopplades över till finska mobilnätet och till finska räddningstjänsten som satt någonstans i Finland. De visste inte var Luppio låg, så det tog ett tag innan de kunde ringa upp räddningsverket i Övertorneå. Det dröjde säkert flera minuter längre innan brandkåren kom. Och minuterna går mycket sakta när man väntar på hjälp, säger Robert Grape när han tänker tillbaka på den natten.

Avståndet mellan Sverige och Finland är litet uppe i Tornedalen, det är bara Torne älv som skiljer grannländerna åt. Samarbetet är därmed både smidigt och tätt, gränskontrollerna vid broarna är mest symboliska och alla pratar den finska dialekten meänkieli. Också mobiltelefonsignalerna vibrerar lätt över älven och det är inte ovanligt att inrikessamtalet blir ett utrikessamtal.

Det här är ett dagligt gissel, säger Robert Grape som bor i byn Luppio tio kilometer söder om Övertorneå centrum.

– Hemma på gården är svenska Telias mobiltäckning mycket dålig, så telefonen kopplas oftast till finska Telia. Priset är detsamma oberoende av vilket nätverk jag använder, så det spelar ingen roll, men när jag ringer via finska Telia måste jag använda utlandsprefix till alla svenska nummer, förklarar Robert Grape.

När han är i Övertorneå, antingen på skolan där han jobbar eller i kommunhuset där han är invald i både fullmäktige och kommunstyrelse, fungerar det svenska abonnemanget ganska problemfritt.

– Det här är ett landsbygdsproblem, för operatörerna vill inte bygga ut sina nätverk på glesbygden, det blir dyrt. Operatörerna tycker att kommunen borde bygga flera master, där de sedan kan hänga upp sina sändare. Men det här är ett statligt problem, staten borde visa med hela handen att det behövs flera telefonmaster på landsbygden. Det är inte kommunens sak att ordna med teletjänster, vi har fullt upp med att ordna utbildning och äldreomsorg, säger lokalpolitikern Robert Grape.

Svenska staten har tagit till sig av kritiken. I april kommer en delegation från både Post- och telestyrelsen och från regeringen på besök till Övertorneå för att med egna ögon se hur bristerna i mobiltäckningen påverkar vardagen. Robert Grape är försiktigt optimistisk inför besöket.

– Det är vid nödsituationer som telefonen måste fungera. Nästa gång kan det handla om liv och död, säger han.

Nödnumret 112 är detsamma i Finland, Sverige och i hela EU, men beroende på varifrån samtalet kommer kopplas det till rätt lands nödcentral. Åtminstone i teorin, med i praktiken kopplas en hel del samtal i kors över landsgränser.

Marko Nieminen, som är direktör för finska Nödcentralverkets operativa avdelningen, kan berätta att räddningsverken i norr har ett tätt samarbete.

– De olika ländernas nödcentraler samarbetar ofta med varandra, i regel sker det dagligen mellan Finland och Sverige och varje vecka mellan Finland och Norge. Det här gäller allt från samtal som styrs till rätt lands nödcentral till räddningsuppdrag i grannlandet. I nödfall kan exempelvis Norge bistå Finland med första hjälpen och låna ut sin läkarhelikopter. Samarbete bygger på internationella avtal, berättar Marko Nieminen.

Mellan Finland och Sverige är samarbetet aktivast i just Tornedalen. Räddningsväsendet har exempelvis tillgång till en gemensam stegbil som opererar i de bägge länderna.

Alla samtal som kommer till nödcentralen registreras. Till nödcentralen i Uleåborg kom det under år 2022 280 samtal från Sverige, 781 samtal från Norge och 6 samtal från Ryssland. De ryska samtalen var bara kontaktförsök, inga egentliga nödsituationer. Att samtalen från Norge är så många förklaras av att ett uppdrag med helikopter kräver många samtal om allt från patientuppgifter till tankningsplatser.

– Den brann ner till grunden, inget kunde räddas. Men jag hade en försäkring på bastun, så jag köpte en ny redan några dagar senare. Den första bastun hade vi byggt själva, men om vi hade börjat bygga en till bastu hade det tagit flera veckor, och då hade vi inte kunnat bada bastu den midsommaren, förklarar Robert Grape.