Bland näckrosor och stigande ånga

Cirka 180 km från Ungerns huvudstad Budapest och strax väster om Balatonsjön ligger staden Héviz och världens till ytan största termalsjö.

I sjön Héviz – som betyder "varmt vatten" – sjunker vattentemperaturen aldrig under 24 grader, trots att det vintertid kan snöa och vara sex till sju grader kallt i luften. Sommartid är sjön runt 38 grader varm. Det beror på den källa med geotermiskt uppvärmt vatten som förser den drygt fyra hektar stora Hévizsjön med mineralrikt vatten året om. Sjön är som djupast 38 meter och rymmer omkring 100 miljoner liter som ständigt cirkulerar. På tre dygn byts allt vatten ut.

Det varma vattnet ger den närmaste omgivningen kring sjön ett Medelhavsklimat i miniatyr.

Trots att det är vulkaniska omgivningar i Héviz, och ett lätt svavelosande vatten i sjön med flyktiga gaser, är det inte någon puttrande, illaluktande plats.

I Hévizsjön kan man guppa runt bland näckrosorna både sommar och vinter och låta det varma vattnet hela kroppen. Det innehåller bland annat kalcium, magnesium, kolsyra och svavel i lämpliga doser och sägs vara läkande för både kropp och själ. De ämnen som i gasform finns i sjön fäster sig på kroppen i små bubblor och stimulerar både huden och nervsystemet, påstås det.

Bevisligen har baden i sjön en mycket god smärtstillande effekt på ryggrads-, led- och olika reumatiska sjukdomar och cirkulationsbesvär. Om det nu inte skulle bota fullt ut, så i alla fall lindras även olika nervsjukdomar och inflammationer i kroppen. Tillsammans med sjöbottnens svagt radioaktiva lera, som bland annat innehåller radium blir Hévizsjön till en jättestor hälsobringande cocktail.

Mitt i detta varma paradis av termalvatten finns ett modernt badhus och wellnesscenter.

Redan 1795 byggde godsägaren och greven György Festetics, med slott i grannstaden Keszthely, ett badhus vid Hévizsjön för att utnyttja vattnets goda egenskaper. Han anställde till och med en läkare och tryckte upp en liten broschyr om sin badverksamhet. Ryktet om sjöns helande förmåga spred sig över Ungern och till grannländerna.

Detta blev början på dagens berömda spa- och badkultur i Héviz.

Badhuspersonalen rekommenderar tre dopp på 20 minuter varje dag med en halvtimmes vila emellan under minst en vecka för att termalvattnet ska ge en långvarig kurerande effekt.

Men en del besökare kommer bara under ett veckoslut för en stunds skön avkoppling i det varma hälsobringande vattnet. Personalen förser badgästerna med handduk och en badring av skumplast. Badringen rekommenderas. En kallsup av termalvatten vill man gärna undvika.

Héviz som både är en sjö och en liten stad är berömd som en av Europas främsta hälsobad- och spastäder. Här tillhandahålls olika välgörande behandlingar av professionell personal. Man har till och med fler hotellnätter i Héviz än i huvudstaden Budapest.

På hotellet Spa Héviz vid sjön erbjuds olika behandlingar efter en noggrann undersökning av specialistläkare och personal för att nå bästa resultat. Man har ett batteri av terapier för olika sjukdomstillstånd och besvär.

Förutom bad i inomhuspoolens 36 gradiga vatten från egen termalkälla bjuds olika medicinska massager, behandling med olika lerinpackningar från Hévizsjöns botten, som lindrar och kurerar reumatiska besvär och olika hudsjukdomar och behandling mot stress, för att nämna några kurer. Det finns också ett rum som från golv till tak är inrett med ett speciellt salt från Transsylvanien för behandling av astmatiker.

Vid sjön ligger specialistsjukhuset St Andrews som ger cirka 60 000 behandlingar per år, varav cirka 6 000 är behandling av utländska medborgare.

Här finns specialister på reumatiska, neurologiska, urologiska och gynekologiska sjukdomar liksom kirurger och olika infektionsspecialister. Förutom från Ungern remitteras patienter från bland annat Österrike och Tyskland till Héviz.

Hévizsjön har funnits i tjugo- eller trettiotusen år och redan då bodde det människor vid sjön. De badade naturligtvis. Från den tiden finns flera myter om sjöns läkande förmåga.

Ungern är ett land som är uppbyggt på vulkanisk mark och till stora delar vilar på termalkällor. i huvudstaden Budapest finns över 100 källor som förser ett trettiotal termalbad med mineralrikt varmt vatten.

Ungrarnas intresset för termalbad är ett resultat av det romerska inflytandet för 2 000 år sedan. Där Ungern och Budapest i dag är beläget grundade romarna i början på 100-talet f. Kr. en provins som hette Pannonia och staden Aquincom. Eftersom romarna var begeistrade i att bada och förstod betydelsen av termalvattnets välgörande förmåga byggde de upp de första badanläggningarna.

I de varma termalkällorna helade och lindrade soldaterna sina smärtor och kurerade sina sargade kroppar mellan erövringarna ute i Europa. Men baden - som var pampiga inrättningar - var också en träffpunkt i det gamla Romariket. Där diskuterades politik, skvallrades och gjordes affärer förutom att man vilade och kurerade krämpor.

Turkarna förde med sin badhustradition när de tog makten i Ungern på 1500-talet. De besegrades 1699, men i Budapest finns en del pampiga turkiska badinrättningar kvar som fortfarande är i bruk.

I dag har staden Héviz cirka 5 000 invånare. Under högsäsongen från mars till oktober ökar antalet i staden med runt 10 000 besökare.