Helsingfors höjer klimatribban men konkreta åtgärder dröjer

Helsingfors måste skruva upp takten för att nå sitt klimatmål eftersom utsläppen inte har minskat som planerat. Fokus ligger på uppvärmningen av byggnader och biltrafiken som är de största utsläppskällorna.

Trafiken står för 24 procent av de direkta koldioxidutsläppen i Helsingfors, och personbilarna för 58 procent av trafikutsläppen. Inom kort tvingas politikerna besluta om åtgärder för att minska på Helsingforstrafikens klimatpåverkan.
Peter Buchertpeter.buchert@hbl.fi
15.08.2022 16:10 UPPDATERAD 15.08.2022 19:55
Helsingfors har ambitioner att bli koldioxidneutralt 2030, men för att nå målet måste staden lägga i en högre växel. Det är uppenbart då utsläppen 2021 hölls på samma nivå som året innan.
Målet innebär att staden 2030 ska ha eliminerat 80 procent av sina klimatstörande utsläpp jämfört med nivån 1990. Resterande 20 procent ska kompenseras.
Förra året släppte Helsingfors ut drygt 2,3 megaton koldioxidekvivalenter. Det är bara 33 procent mindre än 1990. Men då stadens kolkraftverk ska köras ned och då biltrafiken på sikt blir utsläppssnålare räknar man med att nuvarande beslut ska räcka till för att utsläppen ska minska med 69 procent till 2030.
– Glappet till 80 procent är inte orimligt stort, men vi behöver fler åtgärder för att nå hela vägen fram, säger Kaisa-Reeta Koskinen som leder Helsingfors stads program för utsläppsminskningar.
Uppvärmningen av byggnader utgör den överlägset största utsläppskällan i Helsingfors med en andel på 58 procent av de totala direkta utsläppen. Här kommer staden att bli betydligt mer utsläppssnål då kolkraften fasas ut.
– Men vi måste också förbättra energieffektiviteten så att det inte behövs lika mycket värmeenergi framöver, säger Koskinen.
Flera husbolag har frigjort sig från fjärrvärmenätet och investerat i större värmepumpar.
– Vi ser ett genombrott nu, en riktig boom. Marknaden är överhettad och husbolagen kan få vänta i över ett halvår innan arbetet kommer i gång. Ju fler som kan gå över till jordvärme desto mindre blir behovet av fjärrvärme, säger Koskinen, men tillägger att jordvärmelösningar inte passar alla husbolag.
Den näst största utsläppskällan är trafiken, och då främst personbilarna. Elektrifieringen drar ned utsläppen, men inte särskilt snabbt. Här behövs fler åtgärder, också för att folk ska välja andra alternativ än att ta sin bränsledrivna bil.
– Det optimala vore om det var snabbare, billigare och enklare att ta sig fram på annat sätt. Då det inte är så kan man påverka beteende genom prissättning. I höst görs en utredning som ska kartlägga vilka styrmedel som finns och hur de skulle påverka utsläppen, säger Koskinen.
Helsingfors stad reviderade sitt klimatmål förra året och tidigarelade målet om koldioxidneutralitet med hela fem år till 2030. Klimatmålet är ett av stadens fyra spetsprojekt och har därför hög prioritet.
Stadsstyrelsen behandlade stadens reviderade klimatprogram på måndagen. Det är ett dokument som stakar ut riktlinjer. Ärendet bordlades och behandlas på nytt om en vecka.
De politiska beslut som behövs för att staden verkligen ska komma närmare sitt mål kommer senare.
Kaisa-Reeta Koskinen säger att de tekniska lösningarna finns, men att det är de förtroendevaldas sak att välja vilka av dem som är politiskt gångbara.
– Efter åratal av motvind känns det som att vi seglar i medvind nu. Mycket återstår att göra men till exempel den internationella bilindustrin puffar också Helsingfors i rätt riktning, säger hon.

ANDRA LÄSER