Krönika: Federers arv lever länge

Då Roger Federer förra veckan sedan meddelade att den aktiva karriären är över innebar det också slutet på en av de finaste, vackraste och mest eleganta epokerna i tennisens historia. Federer var lika elegant på som utanför planen. En förebild i alla avseenden.

Roger Federer var en sann förebild för tennisen.
KrönikaJonas von Wendtjonas.wendt@hbl.fi
22.09.2022 08:00
Vem som är världens bästa tennisspelare genom tiderna är en evighetsdiskussion som aldrig lär få ett absolut svar. Federer hör definitivt till en av alla tiders bästa. Och schweizarens stilkänsla och respekt för grenen kommer att leva för evigt.
Där lite för många i den nya generationen toppspelare beter sig rätt illa ute på planen och där vissa dessutom struntar i att följa regler och normer utanför planerna brast Federers omdöme ytterst sällan. Ingen är ofelbar, Fantomen möjligen undantagen, men gångerna Federer på något sätt gjorde bort sig kan räknas på en hands fingrar.
Federer var oerhört populär bland konkurrenterna och det var ingen större överraskning att Finlands största tennisstjärna genom alla tider, Jarkko Nieminen, ville avsluta sin karriär med en uppvisningsmatch mot Federer. Respekten mellan de två var ömsesidig, låt vara att Federer var något av en mardrömsmotståndare för finländaren. Federer vann femton matcher av femton och tappade bara ett set mot den som bäst 13-rankade finländaren. Federer ställde upp på evenemanget där också Teemu Selänne och Peter Forsberg spelade sidoroller. Federer fick uppskattningsvis en miljon euro för besväret.

Schweizaren kände till
sitt värde som en av idrottsvärldens mest kända personer. Men också på den fronten höll sig Federer inom ramen för vad som kunde anses skäligt, och gick inte över till den mörka klubb där en oändlighet girighet är enda kravet för medlemskap. Girighet som exempelvis franska fotbollsstjärnan Kylian Mbappé på sistone gjort till något av en konstgren och på relativt kort tid gjort sig till ett, på många håll avskytt, affischnamn över allt som är sönder inom proffsidrotten.

Federer vann tjugo grand
slam-titlar, åtta i Wimbledon, och lyckades också vinna en på Roland Garros, på gruset som aldrig hörde till hans favoritunderlag. Hans eleganta serve- och volleyspel passade bäst på snabbare underlag även om han på intet sätt var så ensidig som spelare. Han kunde nöta ner nästan vem som helst också från baslinjen och enhandsbackhanden var lika elegant som hans rörelsemönster ute på planen.
Federer vann tjugo grand slam-titlar, åtta i Wimbledon, och lyckades också vinna en på Roland Garros, på gruset som aldrig hörde till hans favoritunderlag.

De heroiska dusterna
mot Rafael Nadal har för evigt etsat sig fast på många näthinnor och det är väl passande att spanjoren, också han så småningom på väg mot solnedgången, finns med då Federer avslutar proffskarriären i Laver Cup i helgen i London. Tanken var att Federer skulle spela singel då men det knä som gjorde att han tvingades avsluta karriären håller inte för påfrestningen. Nu är tanken att han i stället spelar dubbel i par med, just det, Rafael Nadal.
Federer hade aldrig blivit så stor utan Nadal och vice versa. Den ena tackar för sig och särskilt länge lär det inte ta förrän vännen och den eviga konkurrenten gör honom sällskap.

ANDRA LÄSER