Storbritannien och Finland ger varandra löfte om militärt stöd i "solidaritetsförklaring"

Storbritannien utlovar Finland stöd, också militärt sådant, om det behövs. Premiärminister Boris Johnson och Sauli Niinistö skrev under en ömsesidig solidaritetsförklaring om detta på onsdagen. Niinistö kom också med ett tydligt besked inför eventuella ryska hot vid en finländsk Natoansökan: – Om det blir så att vi blir medlemmar, blir mitt svar att ni orsakade detta, se er i spegeln.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och president Sauli Niinistö var nöjda efter att deklarationen hade undertecknats.
När Storbritanniens premiärminister Boris Johnson möter president Sauli Niinistö i presidentens slott onsdag kväll har han tidigare på dagen träffat Sveriges statsminister Magdalena Andersson. Därmed är beskedet under Finlandsbesöket väntat: Storbritannien och Finland skriver under det man kallar en politisk solidaritetsförklaring, liksom Sverige gjort några timmar innan.
– Deklarationen säger att vi vid en katastrof eller en attack kommer till varandras hjälp, även militärt, men det beror förstås på hurdan begäran från den andra parten är, säger Johnson på en presskonferens i Helsingfors som han och Niinistö inledde med undertecknandet.
– Den här deklarationen ökar betydande Finlands säkerhet. Alla sätt behövs om vi vill maximera vår säkerhet. Vi uppskattar det stora steg som nu har tagits, säger Niinistö.
Medieintresset är stort, och även utländska journalister är på plats i presidentens slott, inte minst brittiska. Presidenten och premiärministern talar till medierna framför Storbritanniens och Finlands flaggor samt EU:s dito.
Besöket aviserades på kort varsel, men har uppenbart varit väl förberett och tajmningen kan ses som naturlig. Beslutet om Finlands Natoansökan fattas inom kort, och även i Sverige är frågan högaktuell. Ryssland igen har flera gånger uttryckt att man inte kommer se med blida ögon om de två nordiska länderna ansöker om medlemskap i militäralliansen.

Gråa perioden och längre

Boris Johnson kallar solidaritetsförklaringen med Finland och Sverige historisk. På en fråga om vad som i praktiken förändras, svarar Niinistö:
– Vi har samarbetat, i synnerhet inom JEF, men vi har inte haft ett klart bilateralt avtal om hur vi agerar i förhållande till varandra. Vi måste komma ihåg att vi kommer att utöka vårt samarbete inom olika sektorer. Det är inte enbart ett skrivet ord utan också något vi kommer att göra. Jag ser det som ett stort steg.
JEF står för den brittiskledda Joint Expeditionary Force-styrkan, där Finland är medlem.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson besökte under onsdagen först Sverige och sedan Finland. I ett kylslaget Helsingfors mötte han president Sauli Niinistö.
I ett gemensamt uttalande från Finland och Storbritannien om solidaritetsförklaringen heter det:
"Vi bekräftar att, om ett av länderna drabbas av en katastrof eller ett angrepp, kommer Finland och Förenade kungariket på begäran av det drabbade landet att bistå varandra på många olika sätt, vilket kan inbegripa militära medel".
Det handlar om ett intensifierat och fördjupat samarbete och syftet är att bland annat motverka hybridhot och påverkansoperationer. I uttalandet talas det också om informationsutbyte och underrättelsesamarbete. Det innehåller också en skrivning om att Storbritannien är övertygat om att en finländsk Natoansökan skulle "bidra till säkerheten i hela den nordatlantiska regionen".
Storbritanniens regering publicerade redan på dagen ett pressmeddelande om överenskommelserna med Sverige och Finland. I det används den engelska formuleringen "mutual security assurance". Absolut säkerhetsgarantier kan inom Nato ges enbart ett medlemsland. I det sammanhanget används uttrycket "security guarantee", det vill säga uttryckligen garanti.
En regelrätt Natogaranti är det alltså inte men kan tolkas som säkerhetsgarantier, i och med att man utlovar varandra också militärt stöd. Enligt förklaringen kan Storbritannien sända land-, luft- och sjöstridskrafter till Finland och Sverige.
Löftet ses som särskilt viktigt under det som kallas den gråa perioden, det vill säga tiden mellan att en medlemsansökan lämnas in tills Finland har godkänts som medlem. Johnson betonar ändå att det inte handlar om ett kortsiktigt stöd utan om en långsiktig överenskommelse som ska stärka militära band och global stabilitet.
Samtidigt är parterna noga med att föra fram att solidaritetsförklaringen är en politisk deklaration och inte juridiskt bindande enligt internationell rätt.

"Se er i spegeln"

Sauli Niinistö har aviserat att han på torsdag förmiddag, tillsammans med statsminister Sanna Marin, kommer att offentliggöra sin ståndpunkt i Natofrågan. En brittisk journalist frågar hur Ryssland kommer att reagera om Finland blir medlem.
Niinistö säger att det inte är första gången som Finland diskuterar Nato, heller med Ryssland. Enligt honom förändrade den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari väldigt mycket och visade att Ryssland är berett att attackera ett grannland.
– Om det blir så att vi blir medlemmar, blir mitt svar att ni orsakade detta, se er i spegeln.
Han säger samtidigt, kanske främst till den internationella publiken, att det inte finns något inget tvivel om att Finland är en del av väst, och att förändringen därför inte är så radikal.
– VI ökar vår säkerhet och det är inte bort från någon annan. Det här är inte ett nollsummespel.

Även på nordisk nivå

Norska VG gick på onsdagen ut med uppgifter om att Norge, Danmark och Island arbetar med en gemensam deklaration som skulle ge politiskt, och eventuellt också militärt, stöd till Finland och Sverige – det vill säga under tiden mellan att Finland och Sverige ansökt om Natomedlemskap tills att de antas.
De tre länderna är alla Natomedlemmar.
Enligt VG används inte ordet garanti eftersom de absoluta säkerhetsgarantierna inom Nato enbart kan gälla ett medlemsland.
Artikeln har uppdaterats.

ANDRA LÄSER