Hur ska pengarna träffa elräkningen rätt? Också språkfrågor på bordet då budgeten ska bakas

Elpriserna och vårdarkrisen präglar onsdagen och torsdagen, då regeringen ska vrida fram nästa års budget.

Redan i skissen är underskottet 6,3 miljarder. Men regeringspartierna vill dela ut någon form av lindring då finländarna kämpar med sina elräkningar.

SDP och en del andra har bland annat föreslagit att höja ensamförsörjarnas tillägg på barnbidraget och sänka dagisavgifterna.

Sänkta dagvårdsavgifter fanns tidigare på en lista över alternativ hos finansminister Annika Saarikko (C), men hon ser inte det som den bästa lösningen. De som tjänar minst är redan befriade från dagisavgifter, och sänkningen gynnar snarare medel- och höginkomsttagare, har Saarikko argumenterat.

Hon har i stället föreslagit att dela ut dubbla barnbidrag i december som ett engångsstöd.

SFP föreslog tidigare att bryta kopplingen mellan utkomststödet och ensamförsörjartillägget, eller alla barnbidrag. I nuläget drar de ner summan på utkomststödet.

Också om regeringen stannar för Centerns förslag att dela ut ett extra barnbidrag, kan det behövas en tillfällig lagändring om utkomststödet: Gör man inget där, är det hugget som stucket för dem som har minst.

Enligt HBL:s uppgifter är ändå någon form av stöd till barnfamiljerna framme under budgetförhandlingen. Bara formen ska avgöras – och kostnaderna för det paket regeringen stannar för.

Centern som har finansministerposten, och också SFP, har betonat att hålla sig till budgetramen.

En tillfällig sänkning av momsen på el, som näringsminister Mika Lintilä (C) föreslagit, finns bland de möjliga lösningarna. En sänkning har beräknats kosta drygt 200 miljoner på årsnivå om momsen sänks till 14 procent, och 300 miljoner om den sänks till 10 procent. 

Det är inte ett riktat stöd, eftersom alla då skulle få lägre moms oberoende av inkomster. Ett dilemma är också att största delen av de höga elräkningarna består av det höga elpriset, inte av momsen. Frågan ligger ändå kvar på bordet, eftersom det vore enkelt och relativt snabbt att genomföra.

Ett annat Centerförslag som förekommit är att knyta ett bidrag för höga elpriser till bostadsstödet.

En modell som åtminstone De Gröna talat för är en extra energipeng som skulle vara behovsprövad. Men exakt hur man skulle administrera ett sådant helt nytt stöd är oklart.

De Gröna och vänstern har förhållit sig kritiskt till allmänna skattelättnader. Också finansministern tycktes backa om skattelättnader då hennes idé att koppla dem till måttliga löneavtal på arbetsmarknaden inte fick gehör av Industrifacket. Budgetmanglingen verkar nu fokusera på riktade åtgärder.

Bland språkfrågorna i elden finns frågan om timresurser för det andra inhemska språket i högstadiet. SFP har inför budgetförhandlingarna krävt att resurserna tas upp. Det tidigare beslutet att tidigarelägga språkundervisningen i B1-språk till årskurs 6 gav inte några fler timmar, utan omplacerade dem bara så att timmarna blev färre i högstadiet.

Dilemmat har också noterats av undervisningsminister Li Andersson (VF) i debatten om obligatorisk studentsvenska. Andersson har sagt att språklärare efterlyser mer timresurser och sagt att den frågan "borde lösas först".

Vårdkrisen fäller sin skugga över budgetförhandlingarna, och Centern kräver att regeringen ska lösa frågan om hur mycket personal som krävs inom dygnet runt-vården. Mer bestämt kräver partiet att man ska kunna skjuta upp personaldimensioneringen i äldrevården.

Enligt ursprunglig tidtabell ska kravet på personalmängden skärpas stegvis, så att det nästa vår skulle krävas 0,7 vårdanställd per klient. I nuläget är kravet 0,6 – men redan det har lett till att vårdplatser stängts för att det inte finns personal att tillgå.

Av regeringspartierna är åtminstone Vänsterförbundets riksdagsgrupp kritisk till att rucka på beslutet.

Budgetförhandlingen ska vara klar på torsdag.