Kvinnors bidrag till ekonomin är betydande

Jämställdheten mellan könen har varit en betydande tillväxtfaktor för de nordiska ländernas ekonomier visar ny rapport.

Under de senaste decennierna har de nordiska ländernas ekonomier dragit stor nytta av sina relativt sett jämställda samhällen. Det visar en ny rapport från OECD som publicerades på måndagen.
Nyckeln till framgången är kvinnors aktiva och ökande deltagande i arbetslivet sedan 1960-talet.
I Danmark, Island, Norge och Sverige har kvinnors ökade deltagande i arbetslivet under de senaste 40-50 åren bidragit med 10-20 procent till den årliga ökningen av bruttonationalprodukten per capita. Sämst i klassen är Finland med i snitt tre procent per år under samma period.
I reda pengar betyder det att om kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden nu låg på samma nivå som under sent 1960- och tidigt 1970-tal skulle de nordiska ländernas köpkraft vara mellan 1 500 och 9 000 amerikanska dollar lägre per invånare skriver OECD i sin rapport. Den lägre summan gäller Finland, den högre Norge.
Den tid kvinnor lagt på lönearbete under de senaste årtiondena har haft störst betydelse för Islands och Norges ekonomi. En minskning i kvinnors lönearbete under senare år har haft en viss negativ inverkan på Finlands ekonomiska utveckling visar undersökningen.

Fler jobbar

Aktias chefsekonom Heidi Schauman har ännu inte läst OECD:s rapport men hon drar samma slutsatser som organisationen.
– Det handlar om att vi i Norden använder en större del av den fria kapaciteten än i många andra länder, säger Schauman.
Eftersom fler har arbetat – och arbetat mycket – har det haft en positiv inverkan på ekonomin, säger hon.
Precis som OECD ser också Schauman att ett ännu större kvinnligt engagemang i arbetslivet knappast har en så stor inverkan som det haft hittills. Det beror helt enkelt på att de flesta redan jobbar, och de flesta jobbar dessutom heltid, i motsats till många andra länder där fler kvinnor jobbar deltid.
Enligt OECD var 67,6 procent av kvinnorna i arbetsför ålder i Finland sysselsatta år 2016. Motsvarande tal för männen var vid samma tidpunkt 70,8 procent.
Aktias chefsekonom Heidi Schauman ser att även om jämställdheten är väl utvecklad i Norden finns det utmaningar.

Glastaket kvar

Kvinnors lönearbete i Norden har en annan speciell egenhet som gör att deras insats blir betydande.
– När kvinnor är hemma och jobbar med att sköta familj gör de ett arbete som inte räknas in i bnp. Men när de ger sig ut i lönearbete och barnen börjar på dagis blir effekten på sätt och vis dubbel. Såväl kvinnans som daghemspersonalens löner räknas ju med i bnp, säger Schauman.
Även om jämställdheten är väl utvecklad i Norden finns det utmaningar säger såväl OECD som Schauman.
– Många faktorer är rätt hos oss eftersom kvinnor är väl utbildade och de har möjlighet att jobba. Men kvinnor jobbar oftare inom sektorer där lönerna är låga, medan män oftare jobbar inom branscher med högre löner, säger Schauman.
Det är det som gör att kvinnors löner i snitt är lägre än männens enligt Schauman. Hon nämner också det så kallade glastaket som en utmaning för jämställdheten.
ANDRA LÄSER