Nu ska klimatpåverkan beaktas i varje beslut från skolmat till uppvärmning – Helsingfors går in för klimatbudgetering

Helsingfors stad ska beakta klimatpåverkan i allt beslutsfattande. Avgående fullmäktige beslutade på sitt sista möte att införa klimatbudgetering.

Nu ska stadshuset granska alla beslut också ur klimatsynvinkel, har fullmäktige beslutat.
24.06.2021 11:33 UPPDATERAD 24.06.2021 13:11
Helsingfors stadsfullmäktige har utan motförslag godkänt ett initiativ från Vänsterförbundets Mia Haglund och Mai Kivelä som går ut på att alla politiska beslut ska bedömas ur klimatperspektiv. Det ska göra politiken mer klimatmedveten och hjälpa staden att nå sitt mål om klimatneutralitet till 2035, anser initiativtagarna.
De betonar att beslutet konkret knyter stadens klimatmål till dess budget och sätter ett tak för de årliga utsläppen. Samtidigt ska klimatbudgeteringen fungera som ett verktyg för att genomgående utvärdera klimateffekten i de beslut staden tar, och för att följa upp hur klimatmålen nås. Motsvarande koncept används redan i Tammerfors.
Mia Haglund påpekar att man vill komma åt det kontraproduktiva i att Helsingfors stad med ena handen tar beslut om investeringar i en klimatneutral framtid medan den andra handen kan ta beslut med negativ klimateffekt. Budgeteringen ska hjälpa beslutsfattarna att se helheten ur ett klimatperspektiv.
– Mycket bra har redan gjorts. Vi har lyckats minska de direkta utsläppen till exempel via vårt energibolag, men det syns inte lika tydligt hur stora utsläpp staden orsakar till exempel genom upphandling, säger Haglund.
Stadsfullmäktige beslutade redan tidigare på De grönas initiativ att staden ska halvera konsumtionen av kött- och mjölkprodukter i den offentliga bespisningen fram till 2025. Mia Haglund anser att det är dags att ta nästa steg så att staden konkret kan se vilka klimatkonsekvenser varje beslut får. Hon bedömer att Helsingfors är på god väg att nå målet om klimatneutralitet till 2035.
– Jag tror vi kommer att klara av det tidigare och jag tror att nästa fullmäktige kan ta beslut om att tidigarelägga målet, säger hon.
Klimatneutralitet innebär att staden minskar utsläppen så mycket att den kan klimatkompensera för återstoden. Men det får inte vara mer än ett etappmål, menar Haglund.
Att Hanaholmens kraftverk ska sluta bränna stenkol är ett av de politiska beslut som ska föra Helsingfors närmare klimatneutralitet. Framöver ska klimateffekten av alla politiska beslut utvärderas för att hjälpa staden närmare målet.
– Som tillägg behöver vi ett mål om nollutsläpp på längre sikt. Det är viktigt för att vi ska fortsätta att minska våra utsläpp. Det är fullt möjligt eftersom den tekniska utvecklingen går snabbt framåt.

Hur tror du att stadens nya fullmäktige ställer sig till ett mål om nollutsläpp?

– Positivt, för klimatfrågan genomsyrar nästan alla partier i fullmäktige. Dessutom uppfattas ett mål om nollutsläpp inte som identitetspolitik på samma sätt som målet om att halvera kött- och mjölkkonsumtionen, och även det godkändes.

ANDRA LÄSER