Kort därpå kommer Joe Biden att underteckna "Den amerikanska räddningsplanen", presidentens första signaturlagstiftning – och hundratals miljoner amerikaner kan se fram emot hjälpcheckar på upp till 1 400 dollar.
– Det gör att vi kan få iväg checkarna, med start den här månaden, till det amerikanska folket som så desperat behöver hjälp, sade Biden härom dagen.
Redan i helgen röstade den andra kammaren i kongressen, senaten, med minsta möjliga marginal igenom stödpaketet.
Debatteras
Förslaget ligger nu hos representanthuset. Först talades det om att omröstningen skulle ske redan under tisdagen, men svårigheterna med att ro iland ett så enormt paket gjorde att voteringen sköts fram till onsdag. I en förberedande omröstning på tisdagskvällen röstade dock 219 ledamöter, mot 210, för att gå vidare med förslaget. Ingen republikan gjorde tumme upp, och endast en demokrat röstade nej.
– Det här är en beaktansvärd, historisk, transformerande lagstiftning, som går väldigt långt för att krossa viruset och lösa vår ekonomiska kris, sade kammarens talman, demokraten Nancy Pelosi, efteråt.
Inget hinder ser därmed ut att ligga framför det enorma paketet, värt 1 900 miljarder dollar.
"För dyrt"
Direktutbetalningarna på max 1 400 dollar, motsvarande knappt 1 180 euro, kommer att nå hundratals miljoner amerikaner, nästan alla. Personer som har en årsinkomst på 75 000 dollar eller lägre får det fulla beloppet och sedan trappas det ner. Den som tjänar över 100 000 dollar om året får ingen check, enligt tv-kanalen CNBC.
Hjälppaketet innehåller även arbetslöshetsunderstöd, satsningar på vaccin och smittspårning samt stöd till delstater och småföretagare. Hjälp till skolor, så att de ska kunna öppna säkert, samt skattelättnader för barnfamiljer som påminner om det svenska barnbidraget finns också med – bland annat.
Redan innan stimulanspaketet nådde senaten tvingades Demokraternas ledare dock ge upp en av de stora frågor som de hade hoppats få in i skrivningen: en höjning av den federala minimilönen till 15 dollar i timmen. Det röstade även några demokrater nej till.
Republikanernas invändningar är bland annat att paketet är för dyrt och omfattande, i en tid då ekonomin är på väg att återhämta sig på egen hand. De anser också att de hållits alltför mycket utanför processen med att ta fram hjälppaketet.
USA:s kongress
Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvåårsperioder, den 3 januari 2021 startade det 117:e kongressmötet.
Kongressen består av två kammare: senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.
Republikanerna och Demokraterna har 50 ledamöter vardera i senaten. Kammarens ordförande, vicepresident Kamala Harris, har dock utslagsrösten vilket i praktiken innebär att Demokraterna i många frågor styr där. Demokraterna har även majoriteten i representanthuset med 222 ledamöter.
Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.
Källa: Representanthuset och senaten