Få ukrainska barn anmälda till svenskspråkiga skolor i Nyland – "Vi har levt i en bubbla"

Omkring 25 elever från Ukraina är tills vidare anmälda till de svenskspråkiga skolorna i Nyland. De flesta av barnen ska börja i skola i Helsingfors och Borgå. I Hangö har fem ukrainska barn valt att fortsätta sin utbildning på distans till hemlandet.

I Nyland har cirka 25 elever anmälts till svenskspråkiga skolor. Bara i Pargas började närmare 30 elever i svenska skolor förra veckan. Valeria Styvniuk var en av dem.
– Vi har nio läropliktiga barn anmälda till svenska sidan i Borgå, säger Li-Lo Söderholm, tidigare rektor för Grundskolan Norsen och nyutnämnd flyktingsamordnare.
Enligt Li-Lo Söderholm är det tack vare två aktiva privatpersoner, varav en är en ukrainsk kvinna som talat positivt om att integreras på svenska, som gruppen är så stor. Till de finska skolorna i Borgå är 11 ukrainska barn anmälda.

Ser du att det finns nackdelar med att som ukrainsk flykting lära sig svenska, då majoritetsspråket här är finska?

– Det är klart att vi måste informera dem om att det bara är fem procent av befolkningen som kan svenska. Samtidigt ser jag att situationen är annorlunda nu, jämfört med år 2015. Många har pappor, bröder eller söner kvar i Ukraina och de vill säkert tillbaka så snabbt som möjligt. Om de sedan i framtiden vill åka utomlands för att jobba, så är det ju tio miljoner människor som pratar svenska, medan bara fem miljoner pratar finska.
Li-Lo Söderholm är flyktingkoordinator i Borgå.

Vad har de ukrainska familjerna kommunicerat till dig om valet av svenska som skolspråk?

– De har sagt att de är medvetna om alla sidor av saken, men att de vill välja svenska trots allt. Många barn har läst engelska och en del kan tyska. Då är det lättare att lära sig svenska än finska.
Myndigheterna har kunnat kommunicera direkt med i synnerhet de äldre barnen som läst engelska. I andra fall har det behövts tolk, vilket visat sig vara svårt att hitta. Tills vidare saknas det också lärare som kan hålla undervisningen för de ukrainska eleverna i svenska som andra språk, i Borgå.
Därtill har det visat sig finnas en del praktiska hinder. Till exempel har de ukrainska barnen inte fått komma i kontakt med de finländska klasskamraterna förrän de har alla hälsointyg i ordning.
Söderholm menar hon under sina trettio år som rektor och lärare haft få erfarenheter av att arbeta med flyktingar och nyanlända elever och att svenskspråkiga skolor inte har samma tradition av mångkultur som finska skolor.
– Vi svenskspråkiga har levt i en bubbla. Vi vet inte riktigt vad det betyder att vara flykting. Vi kan ha temadagar eller någon som kommer och håller ett föredrag i klassen, men sen fortsätter allt som vanligt igen.
Hon menar att det är berikande att ta in andra kulturer i skolorna.
– Där har vi gått miste om något. Nu känns det väldigt bra att göra något konkret för flyktingarna, säger Li-Lo Söderholm.

Lovisa i startgroparna

I Lovisa har staden startat en grupp med förberedande undervisning för ukrainska elever i den finska skolan Harjurinteen koulu och man planerar att starta en grupp till.
"Det som vi hittills har hört är rykten om att det skulle komma cirka 100 ukrainare till Lovisa. Det har framkommit liknande siffror om vår grannkommun Lappträsk, som vi har skolavtal med för årskurserna 7-9", skriver utbildningschef Timo Tenhunen.
Till Lappträsk har det anlänt en grupp flyktingar, av vilka sju till åtta är elever i årskurs 7–9 som behöver skolplats.
"Utifrån effektiv resursanvändning ser jag att vi tills vidare inte ordnar parallellgrupper i de svenska skolorna. Ifall elevantalet stiger kan det bli aktuellt", forsätter Timo Tenhunen.
För de flyktingar som kommer till Lovisa kommer staden att ordna förberedande undervisning för alla elever i förskolan och grundskolan. Staden har räknat med en lärare och en stödperson, kurator, socialarbetare eller liknande, för varje grupp.
"Skolgången kommer att vara viktig, för den ger de traumatiserade barnen en rutin i vardagen, med undervisning, mat, kompisar, kontakt med eventuella fritidssysselsättningar och framför allt stöd", enligt Timo Tenhunen.

Hangö vill få kontakt med alla

I Hangö har fem ukrainska barn valt att fortsätta sin skolgång på distans till Ukraina, trots att staden har erbjudit dem skolplats. Det skulle vara bra för dem att komma och hälsa på i de lokala skolorna, för att få kontakt med barn i samma ålder och för att integreringen ska komma i gång, menar bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson. Enligt honom är det oklart hur många barnfamiljer som kommit till Hangö, eftersom vissa inte har hört av sig alls.
– Som myndighet är man inte van vid att söka efter elever, utan det brukar vara så att de blir anmälda till oss. Så det har varit lite besvärligt. Vilket språk en eventuell förberedande undervisning ordnas på är öppet, men troligen på finska.
HBL har tidigare rapporterat om hur Helsingfors förbereder sig på att ta emot nyanlända ukrainska elever och om hur en grupp ukrainska barn började i Malms skola i Pargas.

Så många ukrainare har registrerat sig i Finland

Ukrainare som ansökt om internationellt skydd i Finland hittills i år: 16 368
Det verkliga antalet flyktingar antas vara betydligt högre.
Uppemot 100 000 flyktingar väntas komma till Finland på grund av kriget i Ukraina.
Källa: Migrationsverket

ANDRA LÄSER