Nato förbättrar inte vår säkerhet

24.03.2022 16:16
Anfallskriget som president Putin inledde i Ukraina har av förståeliga orsaker förorsakat oro i länder i Rysslands närhet och även i övriga Europa. Finlands regering bereder just nu en säkerhetspolitisk redogörelse. I den kommer grundpelarna för utrikes- och säkerhetspolitiken i det nya världspolitiska läget att definieras.
Diskussionen om hur Finlands säkerhet garanteras har hittills varit mycket ensidig, då medlemskap i Nato egentligen är det enda alternativet som förts fram. I diskussionen har få (ett undantag: Claus Montonen, HBL Debatt 18.3) allvarligt dryftat vad det innebär för Finland, att Nato är en kärnvapenallians vars försvarsdoktrin grundar sig på kärnvapenavskräckning. Vi är alla rädda för ett eventuellt kärnvapenkrig. Varför skulle vi vilja ansluta oss till en allians, som kan bruka kärnvapen?
Finland bör förbli militärt alliansfritt. Som ett alliansfritt land kan Finland aktivt verka för att lösa konflikter och befrämja säkerhet och fred. Finland kan bland annat trovärdigt försvara mänskliga rättigheter genom fredlig samarbetspolitik inte genom att alliera sig för styrkepolitisk uppvisning.
Fredsrörelsen betonar nedrustning, förhandlingar och samarbete som realistiska alternativ till upprustning och militära allianser. Mänsklig säkerhet och människors förtroende kan uppnås endast med fredliga medel.
Kärnvapnen bör överges. När Rysslands president gav order om att sätta de ryska kärnvapenstyrkorna i beredskap gick vår värld ett steg närmare en kärnvapenkatastrof. Hotet från Putins sida är ansvarslöst och visar på den fara som hotar, så länge som kärnvapen existerar.
Fredsaktivister överallt i världen har under årtionden framfört initiativ och stöttat krav för att få ett slut på kärnvapenhotet. Det är tid för Finland att underteckna och ratificera avtalet om förbud mot kärnvapen (Treaty on the Prohibitions of Nuclear Weapons). Tyvärr har Nato och många av dess medlemsländer hittills aktivt motarbetat det här FN-avtalet.
Avtalet om förbud mot kärnvapen trädde dock i kraft den 22 januari då 50 stater hade ratificerat det. Avtalet blev internationell lag. Om Finland skulle ansluta sig till FN-avtalet skulle det innebära att vårt land vill verka aktivt för en kärnvapenfri värld.
Finlands mål bör vara en världsordning, som utgående från FN:s principer grundar sig på ett avtals- och regelbaserat förtroende och fredligt samarbete.
Ett kärnvapenfritt Norden är ett första steg. De nordiska länderna förberedde en gång i tiden att skapa en kärnvapenfri zon i Norden. Idén hade ett brett stöd bland medborgarna. Det vore enkelt att nu fortsätta beredningen av en kärnvapenfri zon utgående från det arbete som då utfördes.

Marianne Laxén,

politices magister,

Ulla-Maija Peltonen,

filosofie doktor,

Cay Sevón,

politices doktor,

Rauhanryhmä Fredsgruppen2022

ANDRA LÄSER