Nätterapier bara på finska är olagligt, säger JO – många svenskspråkiga betalar 900 euro mera för att gå privat

JO prickar HUS för att tillhandahålla program för nätterapi enbart på finska. – Finlandssvenskar betalar samma skatt som alla andra, men får sämre vård, säger Petra Berg som är psykoterapeut. Nu lovar HUS förbättring.

Psykoterapeut Petra Berg anmälde Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt till Justitieombudsmannen och får nu rätt.
Ingemo Lindroosingemo.lindroos@hbl.fi
06.12.2022 05:01 UPPDATERAD 06.12.2022 09:04
HUS agerar lagstridigt, när nätterapierna enbart erbjuds på finska, på nättjänsten Psykporten. Det konstaterar Justitieombudsmannen i ett färskt beslut. Det handlar om 12 nätbaserade terapiprogram, av vilka bara ett finns översatt till svenska.
JO bedömer att HUS har försummat skyldigheten att tillgodose svensk- och finskspråkigas behov på lika grunder, och ger ett halvt år tid att åtgärda situationen.
– Alltid när det gäller mental hälsa, så måste du få vård på ditt modersmål. Ju närmare man kommer sitt språk i terapin, desto mer får man ut av terapin. Det är ingen skillnad om det gäller öga mot öga-terapi eller internetbehandling, säger psykoterapeuten Petra Berg, som gjorde JO-anmälan.
HBL har tidigare uppmärksammat ojämlikheten mellan språkgrupperna i den här artikeln från juni i år. Då gav HUS förklaringen att man behöver bygga upp en helt ny plattform för att kunna erbjuda programmen på svenska, vilket uppges vara orsaken till att det har tagit så länge att åtgärda problemet.
I sitt beslut anser JO att det är mycket problematiskt att man inte aktivt har strävat efter att avlägsna datatekniska hinder, på det sätt som grundlagen förutsätter.

Faller mellan stolarna

Programmen är skräddarsydda för olika psykiska problem, till exempel depression, ångest och tvångssyndrom. Idén med en nätbaserad terapiform, också kallad internetbehandling, är att sänka tröskeln för att få hjälp och inleda vården snabbt. Patienten arbetar i huvudsak självständigt med programmet och därför är det viktigt att materialet finns på patientens eget språk.
Många av Petra Bergs klienter har ursprungligen fått en remiss till HUS nätbaserade terapier. När det har visat sig att programmen är helt och hållet på finska har många klienter sett sig tvungna att söka sig vidare till exempelvis privat internetbaserad terapi, och Berg är en av de privata terapeuter som erbjuder det. Det betyder att patienten betalar för terapin själv och det handlar om 800-900 euro för ett program som är åtta till tio veckor.
– Jag mötte till exempel ett par där mannen kunde göra programmet på finska via HUS, och fick det gratis. Kvinnan upplevde att det var för svårt på finska, så hon kom till mig och betalade, säger Berg.
– Finlandssvenskar betalar inte lägre skatt bara för att de får sämre vård, säger Petra Berg. Hon erbjuder nätbaserade terapiprogram på svenska, dit många svenskspråkiga söker sig privat, eftersom HUS upprätthåller de allra flesta program för egenvård bara på finska.
Petra Berg säger att hon påtalade problemet med språket redan för sju år sedan. Då försökte hon också diskutera ett samarbete kring internetbehandlingar på svenska. För HBL påpekar hon att JO-klagomålet inte handlar om henne själv, utan om att påtala en allmän orättvisa som svenskspråkiga klienter möter.
Det är kommunerna eller välfärdsområdena som ansvarar för att ordna vården på svenska, och HUS betonar att nätterapiprogrammen inom ramen för Psykporten bara är en del av de behandlingsformer som patienten kan välja mellan. HUS hänvisar till att svenskspråkiga patienter har erbjudits alternativ till de nätbaserade terapierna.
Men de patienter som kommer till Petra Berg berättar om andra erfarenheter.
– Systemet är så tungrott. De får inte samma vård på svenska, till exempel om de träffar en sjukskötare som sitter med ordboken. Det verkar som om HUS inte förstår vad motsvarande vård på svenska innebär. Patienten förstår inte vad psykiatern säger men psykiatern skriver ut medicin, och patienten förstår inte hur den ska tas, nämner Berg som ett exempel.
Dessutom finns det många som uttryckligen önskar, och skulle ha störst nytta av, ett program för terapiprogram på nätet, i stället för att ta sig till annan vård.
– Det kan handla om människor som har mycket svårt att ens komma ut genom dörren, säger Berg.
Hon har både barn, ungdomar och vuxna bland sina klienter. Det är många föräldrar som har valt att betala för barnets terapi i stället för att försöka hitta annan vård på svenska. Berg talar om ett hundratal personer som har betalat enbart för hennes terapiprogram på nätet för att de inte har lyckats hitta lämplig skattefinansierad vård på sitt modersmål.
– Finlandssvenskar betalar ju samma skatt som alla andra, men får sämre vård, säger Petra Berg.

HUS svarar – översättning på gång 

Jesper Ekelund är direktör och ledande överläkare för HUS Psykiatri. Han svarar skriftligen på HBL:s frågor om JO-beslutet.
”Vi håller naturligtvis med om att det är ett stort problem och vi jobbar hårt med stora resurser för att åtgärda det”, skriver Ekelund.
Enligt Ekelund har HUS konkurrensutsatt och upphandlat översättningsbyråer, översatt huvudsidorna och gjort en ”prioritetsordning över i vilken ordning saker översätts”.  Han uppger att HUS håller på och testar översättningsprocessen, där flera professionella deltar, bland andra sakkunniga svenskspråkiga psykologer och de ansvariga för den nya tekniska plattformen.
”Vår nuvarande målsättning är att nästan allt material är översatt till sommaren 2023. Samtidigt produceras ju hela tiden nytt material och nya program, så processen är naturligtvis fortgående”, skriver Ekelund.
Jesper Ekelund är direktör för HUS Pyskiatri. Han lovar att de flesta program för nätterapier ska vara översatta till sommaren.
Tidigare var målsättningen att ha de svenska versionerna klara vid årsskiftet.
HUS försvarar sitt tillvägagångssätt med att HUS, eller kommunerna som har det huvudsakliga ansvaret för vården, har erbjudit andra terapiformer på svenska.
”Nätterapi är inte den enda användbara behandlingen av någon psykiatrisk störning. Tjänster som innehållsmässigt ligger nära HUS nätterapi kan beroende på patientens hemkommun omfatta exempelvis kortterapi som erbjuds inom mentalvårds- och missbrukstjänster, kort psykoterapi som erbjuds som köptjänster eller nätterapi från en extern tjänsteleverantör” nämner Ekelund som några exempel.  
Ekelund svarar också på JO:s konstaterande att det har uppstått ett jämlikhetsproblem mellan språkgrupperna, trots att man har försökt erbjuda andra terapiformer.
”Vi har inte tidigare ansett att detta skapar ett kvalitetsmässigt jämställdhetsproblem, utan endast att vården kan erbjudas något kostnadseffektivare för dem som har kunnat tillgodogöra sig Psykportens innehåll. Vi ska naturligtvis noga överväga vad JO:s utlåtande föranleder för åtgärder, men i huvudsak tror jag att vi innan sommaren 2023 har kommit mycket långt”, kommenterar Ekelund.
Förutom nätterapiprogrammen finns 37 program för egenvård, som man kan göra utan remiss, och utan stöd av en terapeut. Av dem har ett egenvårdsprogram hittills publicerats på svenska.

ANDRA LÄSER