EU vill fasa ut rysk energi senast 2027 - ger ytterligare 500 miljoner till Ukraina

I maj ska kommissionen presentera en plan för hur Europa ska fasa ut beroendet av rysk olja, gas och kol på fem år, säger kommissionsordförande Ursula von der Leyen efter det informella toppmötet i Frankrike.

Finland har via statsminister Sanna Marin (SDP) förespråkat en linje där beroendet ska fasas ut "så snabbt som möjligt".

– Den största utmaningen är naturgasen, medan det går att finna kompenserande olja, sade Sanna Marin inför mötet.

Omkring 40 procent av den naturgas som används i Europa importeras från Ryssland. Planen kommer att omfatta LNG-terminaler, men också ett större lager av naturgas inför varje vinter. Kommissionen ska också presentera "massiva investeringar" i förnybar energi och optimering av elnätet för att hantera konsumtionstoppar.

Det informella toppmötet i Versailles var överens om att utöka satsningarna på försvaret, och ska börja med att identifiera luckor i investeringarna. Det ska vara gjort i maj.

Omställningen inom både energi, självförsörjning och försvar har också satt fart på debatten om finansiering. Något konkret förslag från kommissionen finns ännu inte.

Statsminister Sanna Marin sade under mötets första dag att det finns de som vill tala om nya gemensamma stödpaket, men Finland är inte inne på den linjen.

Den återhämtningsfond på 750 miljarder som skapades för coronakrisen var redan den ett svårt beslut i Finland, och riksdagen förutsatte att det är fråga om en strikt tillfällig lösning.

– Själv ser jag att det snarare behövs sådana redskap som stärker ländernas förmåga att göra sina egna investeringar själva. Det kan vara åtgärder inom EU:s regelverk, till exempel reglerna om statsstöd.

– En annan sak vi kan göra är att se på de medel som ännu finns outnyttjade i den tidigare återhämtningsfonden, som inte lyfts. Att se över vilka ändamål de kan användas till är en lösning som inte kräver ny finansiering, bara en omstyrning, sade Marin till pressen då hon anlände till mötet på torsdagen.

Rysslands anfall mot Ukraina har påskyndat de planer för en så kallad strategisk autonomi som EU hade inlett redan tidigare. Energiförsörjning, matproduktion, en hållbar ekonomi och försvaret är delar av den helhet som nu blivit betydligt mer akut, och som diskuterades på det informella toppmötet i Versailles på torsdagen och fredagen.

EU vill också minska sitt beroende då det gäller material som halvledare och viktiga råvaror, genom att sprida ut leverantörerna och utöka lager.

Som avslutning på mötet konstaterade rådet att en fördubbling av hjälpen till Ukraina, det vill säga ytterligare 500 miljoner, får grönt ljus. Det handlar bland annat om militärt bistånd.

Till de länder som tar emot mest flyktingar från Ukraina just nu lovar kommissionen styra om befintliga budgetmedel.

Samtidigt förbereds ett fjärde sanktionspaket mot Ryssland.

Redan på torsdagen gav EU-toppmötet ett uttalande om Ukrainas ansökan om EU-medlemskap. Det utlovas ingen snabbrutt. EU håller fast vid medlemskriterierna, men under tiden utlovar länderna att utöka samarbetet, och slår fast att Ukraina hör hemma "i den europeiska familjen".

– Ett land som strider så hjältemodigt för europeiska värderingar hör helt klart hemma i den europeiska familjen, säger kommissionsordförande Ursula von der Leyen.

Sanna Marin har bedömt att det är ett balanserat svar som "inger hopp men är realistiskt".

– Det hoppfulla budskapet är att de har en framtid i Europa och ett tätare samarbete, men samtidigt är vi realistiska kring vilken stig som gäller själva medlemskapet.

Sanna Marin ska på onsdag nästa vecka träffa Tyskland förbundskansler Olaf Scholz i Berlin och även där diskutera bland annat energi och säkerhetsläget.