President Niinistö: Ryssland har kastat masken och blottat krigets kalla ansikte

Ryssland har tagit av sig masken och blottat krigets kalla ansikte. Finland fördömer insatsen å det skarpaste, säger president Sauli Niinistö. Han bedömer att kärnvapen och terrorbalans är orsaken till att omvärlden inte ingriper mer resolut.

Peter Buchert
24.02.2022 11:25 UPPDATERAD 25.02.2022 09:32
Trots förhandsvarningarna kom morgonens besked om den ryska militärinsatsen i Ukraina som en chock för oss alla, sade president Sauli Niinistö när han kommenterade händelseförloppet i Ukraina på torsdagsförmiddagen. Å Finlands vägnar beklagade han den ryska offensiven, fördömde kriget kraftigt och krävde ett snabbt slut på det.
– Oskyldiga människor runtom i Ukraina tvingas nu uppleva krigets fasor. Ryssland har massivt expanderat sin militärinsats i Ukraina, och nu har man kastat masken. Bara krigets kalla ansikte syns, sade Niinistö.
Presidenten noterar att dialogen inte fungerade fastän den fördes länge och väl i olika sammanhang. Han konstaterar att Ryssland ensamt gick emot FN:s säkerhetsråd.
– Nu går man en annan väg, säger han och tillägger att hela det internationella samfundet har fördömt den ryska insatsen.
EU och USA fortsätter att diskutera utvidgade sanktioner mot Ryssland, och olika sätt att hjälpa Ukraina, men däremot har ingen form av motoffensiv diskuterats offentligt. Niinistö säger att det handlar om en terrorbalans som inbegriper kärnvapen.
– Därför tror jag att den så kallade västvärlden inte tar till vapen, vilket också både USA och Nato har konstaterat. Det ska nog Ryssland också förstå, att den gränsen överträder man inte, för efter det finns inga segrare.
I ett tal på torsdagsmorgonen hotade president Vladimir Putin omvärlden med att Ryssland militärt kommer att bemöta eventuella försök att hejda dess framfart. Han nämnde också Rysslands kärnvapenarsenal. På en fråga hur man ska tolka det uttalandet svarar president Niinistö:
– Man får väl nog tolka det rätt ordagrant, att han avser att utländska stridskrafter skulle komma till Ukrainas undsättning. Så uppfattar jag det.
Niinistö konstaterar att sanktionerna är omvärldens sätt att bemöta den väg Ryssland valt.
– Det är mycket förståeligt att många finländare nu upplever rädsla. Jag vill ändå betona att hotet inte riktas mot Finland.
Han tillägger att det är klart att det ändå påverkar och redan har påverkat Finland.
– Vi har hela tiden varit omsorgsfullt förberedda på olika scenarier, visserligen utan att göra något nummer av det. Jag vill ändå försäkra att vi är på det klara med situationen och kommer att vara det framöver.

"Visa full solidaritet"

Statsminister Sanna Marin (SDP) instämmer med presidenten och intygar att Finland gör sitt för att stödja Ukrainas folk i en ytterst farlig situation. Hon noterar att EU diskuterar ytterligare sanktioner.
– Finland ska också utvärdera hur vi ytterligare kan öka vårt stöd till Ukraina. Det är klart att vi kommer att öka vårt ekonomiska bistånd, men vi ska också kartlägga möjligheterna till materiellt stöd. Vi ska visa Ukraina och dess folk full solidaritet. Situationen är allvarlig. Vi kommer att agera som en del av EU.
President Niinistö bedömer att den ryska insatsen kommer att pågå ett tag till, att vi bara sett upptakten än och att läget dessvärre kommer att försämras. Han utgår ändå från att Ryssland fortsättningsvis kommer att fokusera bara på Ukraina och inte på sina andra grannländer.
– Debatten har varit iögonenfallande Ukrainacentrerad sedan den började tidigt i december.
Niinistös bedömning är ändå att det är uppenbart att kriget kommer att påverka internationella relationer, Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och vår östrelation.
– Det här kommer förstås att förskjuta vår Rysslandsrelation till en annan nivå, men vi ska naturligtvis inte glömma geografin och att vi fortsatt har samma granne, säger han.
Beträffande sanktionspolitiken som ett svar på den ryska insatsen bedömer Niinistö att väst är mycket villigt att betala "en hög lösesumma" för Ukraina. Statsministern instämmer:
– Det går inte att prissätta fred, stabilitet och människoliv. EU är berett på hårda och kraftiga sanktioner, säger hon med hänvisning till ett EU-toppmöte i december och inför det Europeiska rådets möte som hon ska delta i under torsdagskvällen.
– Det är klart att Ryssland kommer att bemöta sanktionerna med motåtgärder. Det får vi stå ut med. Det är priset för den här situationen. EU har inte velat ha den här situationen. Den beror på Ryssland och vi är beredda att bemöta den, tillägger Marin.
Marin säger också att Finland är berett på att det kan uppstå ett behov av att ta emot ukrainska krigsflyktingar, men hon går inte närmare in på den diskussionen i det här skedet.
– Oron är stor då hotet riktas mot vanliga ukrainska medborgare. Det är möjligt att vi kommer att se flyktingar i större antal.

Nystart för Natodebatt

Presidenten och statsministern får flera frågor om hur kriget påverkar Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och om det nu vore läge att ansöka om Natomedlemskap. Båda hänvisar till onsdagens riksdagsdebatt som var mindre polariserad och mer nyanserad än tidigare, givet att säkerhetsläget har förändrats.
President Sauli Niinistö noterar att ett antal riksdagsledamöter anser att vi ska "ansöka i dag för att bli medlem i morgon". Han bedömer att sådana känsloyttringar i sig är förståeliga, men:
– Det fungerar förstås inte så i den riktiga världen.
Statsminister Sanna Marin noterar presidentens analys är att den ryska insatsen och det akuta militära hotet inte är riktade mot Finland, och att Finland agerar som part i det internationella samfundet, mot Ryssland.
– Det är klart att debatten om ett Natomedlemskap kommer att bli mångsidigare. Ett beslut skulle ändå förutsätta en mycket bred parlamentarisk uppbackning om inte direkt enighet, och detsamma gäller folkopinionen, säger hon.
Hon hänvisar till de utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelserna som säger att Finland har en möjlighet att ansöka om medlemskap om säkerhetsläget förändras, och att republikens president i så fall kunde leda den debatten.
– Det är viktigt att Finlands långvariga linje består och att riksdagens hålls informerad om lägesutvecklingen, säger Marin.

Också bilateral hjälp

På en pressträff i slottet strax efter presidentens och statsministerns säger utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) att Finlands säkerhetspolitiska linje är utformad med tanke på krissituationer som den här, och att den nu prövas. Hans budskap är att Finland inte kommer att ändra linje i krisens akutskede, men däremot välkomnar han en fortsatt säkerhetspolitisk debatt i skedet av det som nu inträffat.
Haavisto uppger också att Finland är i färd med att bereda biståndspaket till Ukraina, både inom EU och bilateralt. EU har enats om ett massivt hjälppaket på 1,2 miljarder. Finland har redan bidragit med 70 miljoner bilateralt och mer utlovas för att Ukrainas ekonomi inte ska kollapsa och för att en eventuell humanitär kris ska vara så hanterlig som möjligt.
Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) upprepar sitt budskap från onsdagen att Finland är berett att snabbt ta beslut om bifall på Estlands begäran att skicka finska vapen till Ukraina, förutsatt att Tyskland först säger ja. Man ska också ta ställning till en nederländsk begäran om den uttalas formellt.
Artikeln är uppdaterad. Europarådsmötet ändrades till Europeiska rådets möte kl. 18.20.

ANDRA LÄSER