Det osar ångest över Manchester City

Belgiens klarast lysande fotbollsstjärna Kevin de Bruyne fick spel och skällde ut lagkamraten Nicolas Otamendi efter att den sistnämnde orsakat en onödig frispark mot Manchester United på stopptid. Managern Pep Guardiola har kommit med en del kryptiska uttalanden på sistone och katalanens kroppsspråk vittnar om att säsongen kanske blir hans sista i storklubben Manchester City. Överlag känns det som att oron sprids inom klubben.

Skrattar bäst som skrattar sist? Pep Guardiola och Manchester City kan bara rädda säsongen på ett sätt. Genom att vinna Champions League.
BredsidanJonas von Wendt
06.02.2020 07:26 UPPDATERAD 06.02.2020 10:42
Guardiola värvades sommaren 2016 från Bayern München. Den uttalade målsättningen var att katalanen skulle ta den stenrika klubben, med de arabiska oljemiljarderna som ryggstöd, till toppen av Europa.
Den i dag 49-årige Guardiola fick en monsterlön på cirka 20 miljoner euro om året och en transferbudget som skulle räcka för att värma upp både Island och Färoarna i flera år.
Men då vi är inne på Guardiolas fjärde säsong i klubben finns det ungefär lika mycket som talar en Champions League-titel som det finns förutsättningar för en strejkfri vår i Finland.
Premier League-tåget har gått för länge sedan och att laget är klart för final i ligacupen tröstar inte fansen nämnvärt. City har en chans att rädda säsongen och det är genom att gå hela vägen i Europa i år och spela hem titeln i finalen som av någon outgrundlig anledning tilldelats Istanbul och därmed blir ytterligare en fjäder i president Erdogans rätt stinna hattbrätte för PR-segrar.
Guardiola är en av den moderna fotbollens största hjärnor och hans fotbollsideologi har, med all rätt, prisats under årens lopp. I sina bästa stunder, som exempelvis Barcelona 2011, spelar Guardiolas lag en lika oemotståndligt effektiv som vacker fotboll.
2011 spelade Barcelona hem Champions League men efter det har Guardiola och hans lag kammat noll. Det har inte ens blivit en finalplats sedan triumfen i London.
Hans facit efter det är visserligen hisnande och ett facit de flesta managers skulle vara redo att kapa en stortå för. Fyra raka semifinalplatser blev det efter det. 2012 åkte Barcelona ut mot Chelsea.
Efter det tog Guardiola ett sabbatsår som han till stora delar tillbringade i New York. Med Bayern München blev det sedan tre raka semifinaler men bittra uttåg mot Real Madrid, Barcelona och Atletico Madrid.
Oroväckande för både Citys och Guardiolas del är att kurvan vänt neråt sedan katalanen anlände till England sommaren 2016. Laget har, trots massiva framgångar i Premier League, inte ens nått semifinal i Champions League. Monaco manövrerade ut City i åttondelen våren 2017, 2018 slog Liverpool och Jürgen Klopp en så häftig taktisk knut på City i kvarten att det delvis kan ha legat bakom Guardiolas beslut att mer eller mindre fimpa slipsen. 2019 var det Tottenhams tur att grusa Citys förhoppningar i kvartsfinal.
– Vinner jag inte Champions League med City kommer min tid i klubben att anses som ett misslyckande.
Så löd Guardiolas analys för några dagar sedan och den är lika klockren som korrekt. För en klubb som opererar med de ofantliga resurser som City gör duger endast det bästa.
Guardiola har ibland kritiserats för att vara en medioker matchcoach. Svårt att påstå något annat för just Guardiolas ovilja att frångå de minutiösa mönster han och hans stab bankat in i spelarnas hjärnbark på träningsplanen gör City en aning sårbart, i synnerhet i utslagsmatcher där det enda som räknas är resultat. Då det inte finns en plan B att tillgå då det skulle krävas en scenförändring kan det gå illa.
Guardiolas uttalande på senare tid har på vissa hålla tolkats som att han kanske ser en sorti i sommar som ett tänkbart alternativ. Kontraktet sträcker sig fram till 2021 och en förlängning finns inte på kartan just nu.
Hans kroppsspråk och minspel har knappast heller hjälpt att lätta upp atmosfären inom en namnstark trupp som inte riktigt kommer upp i den nivå man har kapacitet till. Att i tid och otid stå och gnälla på domarna känns inte heller särskilt konstruktivt. Guardiola tycks för övrigt leva i någon sorts fantasivärld där allt och alla är emot just han spelare och lag.
Guardiola är en minutiöst noggrann tränare med svagheter för pyttesmå detaljer och nyanser. Ibland verkar det som att syret tar slut i de klubbar han basar över och kanske att spelarna just ju inte riktigt orkar ta in alla budskap?
Om några veckor väntar Real Madrid i Champions League och i dagsläget finns endast en favorit, nämligen de trettonfaldiga mästarna från den spanska huvudstaden.
Zinedine Zidanes mannar är obesegrade i 21 matcher och Zidane, om någon, har visat att han vet hur man når resultat.
Skulle väl vara ännu en av ironins många nycker att just Real Madrid och Zidane, med tanke på Guardiolas oerhört starka Barcelona-bakgrund,
skulle slå in ytterligare en spik i den halvfulla kista som riskerar att bli Guardiolas arv till Manchester City.

ANDRA LÄSER