Regeringen och tjänstemännen har tagit över riksdagens budgetmakt

En delorsak är att riksdagen numera godkänner statsbudgeten som större helheter än förr. Då riksdagen godkänner slutsumman för någon huvudtitel får tjänstemännen i praktiken stor makt att bestämma hur pengarna slutligen fördelas.

Intresseorganisationerna har för stor makt att påverka budgetens utseende och regeringspartierna har en central roll då budgeten får sin slutliga form. Enligt utredningen har riksdagen också varit passiv till exempel i tillsynen av penninganvändningen.

Det faktum att ämbetsverk och inrättningar har ändrats till affärsverk och aktiebolag har gjort att en del av statens verksamhet hamnar utanför budgeten. Problematiska för riksdagen är också att en del aktörer så som universiteten och kommunerna är självständiga aktörer.

Revisionsutskottets ordförande Eero Heinäluoma (SDP) säger att ministeriet inte längre kan påverka universitetens beslut även om besluten är regionalt ofördelaktiga.

I utredningen konstateras också att den demokratiskt valda riksdagens grepp om budgeten har försämrats också genom anslutningen till EU och EMU.

I undersökningen på över 300 sidor kartläggs förändringarna i riksdagens budget- och tillsynsmakt sedan 1990.