Studenter oroade när Åbo Akademi planerar avstå fastigheter

Åbo Akademi planerar att minska sitt fastighetsinnehav betydligt, så att de kvadratmeter som akademin förfogar över minskar med en tredjedel inom åtta år. På studentkåren är man oroad över den fastighetsplan som styrelsen nu ska ta ställning till.

Åbo Akademi ska minska de fastigheter som akademin använder med en tredjedel, är planen. 2030 skulle Åbo Akademi i så fall förfoga över cirka 80 000 kvadratmeter. Verksamheten i Åbo är tänkt att koncentreras bland annat hit kring Biskopsgatan.
På onsdagen ska Åbo Akademis styrelse diskutera en fastighetsplan för ÅA, och målet är att den ska godkännas senare i vår. Verkställs planen innebär det betydande förändringar för studenterna och de anställda.
Åbo Akademi äger inga egna fastigheter, utan är hyresgäst. En central hyresvärd är Stiftelsen för Åbo Akademi.
Stiftelsens placeringsdirektör Christian Backholm aviserade nyligen i en HBL-intervju att tanken är att Åbo Akademi ska klara sig med mindre lokaler. I fastighetsplanen går att läsa att stiftelsen "önskar att ÅA avstår utrymmen i större helheter, dvs. hela kvarter."
Det här innebär att Åbo Akademi i Åbo enligt planen avstår från bland annat Domvillan, Tryckerihuset och huvudbyggnaden, som populärt kallas FÄ-huset.
I stället ska verksamheten koncentreras till kvarteret Stjärnan, där Gadolinia som ska rivas finns, och till området kring Biskopsgatan. I Stjärnan är det meningen att Stiftelsen för Åbo Akademi ska bygga nytt.
I Vasa blir det en koncentration kring Academill.
Verkställs detta minskar kvadratmetrarna som Åbo Akademi använder med ungefär en tredjedel fram till 2030, medan fastighetsutgifterna stabiliseras till 2020 års nivå.
Nybygget Aurum invigdes i maj i fjol. Nu vill Stiftelsen för Åbo Akademi bygga nytt i det som kallas kvarteret Stjärnan där Gadolinia, som Aurum ersatt, finns.

Studentkåren vill se satsning

Fastighetsplanen har gått på remiss och ett informationsmöte ska hållas nästa vecka.
Vid Åbo Akademis Studentkår är man inte förtjust.
– Vi är oroade att det är ytterligare ett sätt att skära ner på fastigheter som är i studenternas bruk, säger styrelseordförande Veera Granroth.
Efter två tunga pandemiår då studierna främst varit på distans skulle hon i stället vilja se det rakt motsatta: En satsning på gemensamma utrymmen och plats för föreningarna att ordna program i.
Hon ser nybygget Aurum som ett varnande exempel. Då Gadolinia tömdes, och flyttades till Aurum, förlorade specialföreningar lokaler. I Aurum finns bara ett mindre kansli för fyra specialföreningar.
Veera Granroth är styrelseordförande för Åbo Akademis Studentkår, och ser uppenbara risker för att studenterna blir av med lokaler. Enligt henne går processen nu väl fort.
Sedan årsskiftet har studentkåren fått tillgång till Geologicum, men den byggnaden ingår i det kvarter som Åbo Akademi enligt planen ska avstå från. Samtidigt har studenterna enligt Granroth inte fått några löften om att de ges möjlighet att verka i kvarteret Stjärnan.
"Åbo Akademis trumfkort har alltid varit det unika studielivet universitetet har att erbjuda, ifall det skärs ner i studielivet kommer ÅA inte längre att locka studenter i samma omfång", skriver studentkåren i ett pressmeddelande.
Granroth betonar att det förutom studieliv också är viktigt med det hon kallar "vardagsbekvämlighet", till exempel tillgången till bibliotek. Det påverkar också studietakten.

"Finns kvar i historiska miljön"

Heidi Backman är direktör för universitetsservice vid Åbo Akademi. Hon säger att hon hoppas att studentkåren upplever tillgången till Geologicum som ett lyft.
– Vi tycker att det har varit väldigt viktigt att de har det utrymmet.
Enligt henne är det ändå svårt att säga vad situationen är 2026, då överenskommelsen med studentkåren går ut.
– Vi kanske lämnar byggnader, men finns kvar i miljön, bedyrar Heidi Backman, direktör för universitetsservice vid Åbo Akademi.
Enligt Backman ska studenter och personal involveras i processen kring fastigheterna, och det arbetet kommer sannolikt att pågå i flera år.
Hon säger sig förstå att planerna väcker känslor. Många är det som har studerat i byggnaderna eller arbetat i de historiska kvarteren.
– Vi kanske lämnar byggnader, men finns kvar i miljön, bedyrar hon.
Backman lyfter fram att när Åbo Akademi minskar på sina lokaler, kan samtidigt andra aktörer komma in. I akademikvarteren saknas i dag en matbutik, och krogar och restauranger är också något som studenter har önskat enligt henne.

Ekonomi och hållbarhet

Det främsta syftet med fastighetsplanen är enligt Heidi Backman att få mer ändamålsenliga utrymmen lämpade för dagens lärande. Det här ska ske främst i nybygget Stjärnan.
Hon menar att synen på pedagogik har förändrats men att pandemin också har lett till att det finns andra förväntningar på undervisningen. Digitaliseringen har tagit ett språng.
Men det handlar också om ekonomi.
– Vi måste försöka förändra att kostnaderna bara ökar och ökar.
Dessutom ligger klimatmässiga orsaker bakom säger Backman. Det är inte hållbart med lokaler som står tomma.
Huvudbyggnaden invid Domkyrkotorget hör till de fastigheter som Åbo Akademi kan avstå enligt fastighetsplanen.
Huvudbyggnaden hör enligt Backman till de hus som stått rätt tomma under pandemin, men hon räknar med att förändringen delvis blir bestående. Enkäter till personalen har visat att alla inte är intresserade av att till exempel återgå till att arbeta fem dagar i veckan på plats.
Åbo Akademi betalar ingen hyra för fastigheterna som Stiftelsen för Åbo Akademi äger. Enligt planen är det meningen att ÅA börjar betala hyra, samtidigt som stiftelsen ökar sitt stöd till akademin på annat sätt.
Enligt Heidi Backman sker arbetet kring fastighetsplanen i nära samarbete med Stiftelsen för Åbo Akademi, och hon säger att det gynnar ÅA om det går bra för stiftelsen.

ANDRA LÄSER