Insändare: Stabilitet i samhället kräver stabilitet i energipriserna

08.12.2022 18:19
Kriget i sydöstra Europa visar myck­et klart att vi måste tänka totalt om i energifrågorna. Skapa en ny heltäckande strategi. En viss strategi fanns under 1900-talet när träförädlingsindustrin i Finland ville säkerställa tillgången till billig och säker energi.
Den stora förändringen i Finland kom när Imatran Voima efterträddes av Fortum och en del av vårt elnät såldes till utländska pensionsbolag. Sett ur bolagens synpunkt var åtgärderna säkert försvarbara, men inte nödvändigtvis ur nationell synpunkt. Parallellt ökade elenergiimporten, bland annat från Ryssland. Det nationella tänkandet fick ge vika för det krassa ekonomiska. Till exempel, Fortums ledande ingenjörer var myck­et negativa till ett etablissemang djupt inne i Ryssland, utan lagliga möjligheter att kunna påverka den omgivande infrastrukturen.
Dagens energikris är inte den första. På 1970-talet chockhöjde araberna oljepriset som satt djupa spår i världen. I Västtyskland var autostradorna nästan öde i månader. Denna energikris forcerade utbyggnaden av kärnkraften i Frankrike och i Nordamerika började man bygga ut skifferoljan. Båda blev energisjälvständiga och fick därmed en större politisk rörlighet.
Ännu så sent som under andra världskriget kunde inte ett samhälle fås på knä med att spränga ett kraftverk. Husen uppvärmdes med ved. Tågen gick med ved. Penningtrafiken sköttes med sedlar och finansiella dokument. Bilarna kunde byggas om för gengasdrift och så vidare. Samhället kunde i stort fungera.
I dag stannar allt om elförsörjningen bryts. Butikerna måste stänga, betalningstjänsterna fungerar inte längre. Ett besök i Ukraina visar konkret vad elbrist betyder.
Men, allt fler samhällsfunktioner elektrifieras, också biltrafiken. Detta kräver stabil tillgång till el och man måste också kunna planera för framtiden. Det här omfattar inte enbart tillgång, utan också stabila priser. I november hade vi en situation då, förenklat, elpriset ena dagen var 1 cent per kilowattimme och några dagar senare 1 euro per kilowattimme.
Priset på el får inte vara helt beroende av väderleken. Ett konventionellt kraftverk genererar konstant dygnet runt oberoende av de yttre förhållandena.
I vindkraftspolitiken gjorde man fel då man inte kopplade ihop kravet med back up-elproduktion för understöden. Åland har mycket ambitiösa vindkraftverksplaner. På frågan om vad som händer då man inte kan exportera el har jag inte fått något svar.
Elektricitetens roll i det moderna samhället är så central att samhället vid behov måste kunna styra infrastruktur, utbud och pris.
Hur en ny strategi skall skapas och förverkligas blir allt annat än lätt. Önskelistan för en energistrategi blir lång och motstridig; stabila priser, miljövänligt, decentraliserade lösningar, back up-lösningar och så vidare. Tyvärr finns det inga helt optimala lösningar.
Frankrike byggde så mycket kärnkraft att man fick utmaningar med kontinuerligt växlande efterfrågan, vilket ökar komplexiteten och därmed säkerhetsrisken.
Hos oss gav den kombinerade produktion av el och fjärrvärme mycket billig fjärrvärme då den bestod av spillvärme från elproduktionen. Men nu stängs många tekniskt ännu välfungerande och oavskrivna kombiverk för att klara de skärpta utsläppskraven. För fjärrvärme finns tyvärr ingen klar ersättande lösning i samma prisklass. Med vindmöllor kan inte fjärrvärme alstras. Små kärnreaktorer för fjärrvärme är på kommande, men ännu inte kommersiella. Under tiden sätter kraftigt stigande boendekostnader tryck på löner och politiker.
Nya krav att fysiskt skydda el, ställverk och distributionsnät från terrorister är en realitet som måste beaktas. Vilka krav skall vi ställa på detaljhandeln och bankerna för back up-försörjning av el, och för hur lång tid? Bostäderna? När elen faller bort i ett höghus är det inte bara hissen som upphör att funge­ra, utan också wc och dusch, i källaren töms inte avloppsbrunnarna.
Alla utvecklade länder sitter nu i mer eller mindre i samma båt med sitt beroende av el. Kriget blottar nu dess betydelse och vi får räkna med omfattande nytänkande och ombyggnad av infrastrukturen. Den ger ekonomisk stimulation, men också inflation.
Här i Finland bör vi genast tillsätta en arbetsgrupp från industrin och intresseorganisationerna för att skapa ett förslag till en ny riksomfattande energistrategi, som beaktar inte enbart miljöaspekterna, utan även andra centrala faktorer i vår energiekvation.
Henrik Immonen, Helsingfors

ANDRA LÄSER