Finland attraktivt för ny vindkraft

Om tre år står vindkraften för en fjärdedel av elproduktionen i Finland om alla beräkningar slår in. Det innebär att konkurrensen om lämplig mark för nya vindkraftsprojekt är hård. Ur investeringssynpunkt är Finland ett av de attraktivaste länderna för ny vindkraft just nu.

Elproduktionen med hjälp av vindkraft växer nu med sådan fart att det kan vara svårt att få tag på mark för att bygga nytt.
Vindkraften fick en långsam start i Finland. Så sent som 2010 stod vinden för mindre än en procent av den el som producerades i Finland. I fjol var andelen uppe i över tio procent och vindkraftens andel av vår elproduktion fortsätter att växa.
Det innebär att konkurrensen både om mark som passar för vindparker och om kraftverksprojekten är hård. Vindkraften får inte heller längre några stöd utan elproduktionen är lönande i sig själv.
– Finland är ett av de länder där balansen mellan risk och avkastning är allra bäst just nu, säger Jenny-Li Holmström, portföljförvaltare på placeringsbolaget Taaleri.
Taaleri har flera fonder som investerat i vindkraft. Bolaget har också samlat kapital för att finansiera projektutveckling av vindkraftverk. Placeringarna begränsar sig inte till Finland utan verksamheten är internationell. I fjol ägde Taaleris fonder omkring 8 procent av vindkraftskapaciteten i Finland.
Mycket av den finländska vindkraften är koncentrerad till Österbotten. Simo är Finlands mesta vindkraftskommun räknat i antal vindkraftverk, Närpes finns på plats fyra på listan. Mycket av den nya vindkraften koncentreras till kommuner som redan visat sig vara lämpliga för ändamålet.

Kostnaden varierar

Ett enskilt projekt kan ha en budget på allt mellan 20 miljoner euro och flera 100 miljoner, beroende på plats och storlek, berättar Erkka Saario, vice vd för vindkraftsbolaget Ilmatar. Men den beräknade investeringen per installerad megawatt sjunker kontinuerligt.
– Det är inte kapaciteten som är det viktiga utan den produktion kraftverken beräknas stå för. Dessutom har förnybar energi också ett värde utöver det pris på producerad el man får ut, säger Saario.
Enligt Saario börjar marknaden nu vara så het att det för det mesta finns flera intressenter för varje möjligt område för ny vindkraft. Det syns bland annat i markhyran som nu stigit såpass mycket att bolagen får börja räkna på var gränsen för en lönsam investering går, påpekar han. Markägare som strävar efter att maximera sina intäkter kan ändå råka ut för tråkiga överraskningar om projekt stupar på kostnaderna.
Finland är ett av de mest attraktiva länderna för ny vindkraft just nu, säger Jenny-Li Holmström.
För den som nu väljer att investera i vindkraft gäller det ändå att gå in i projektet från början, anser Jenny-Li Holmström. Taaleris fonder går inte för tillfället in i projektutvecklingen och tar inte den risk den innebär. Men går man in först efter projektutvecklingen eller efter byggnadsfasen blir avkastningen mindre än om man är med från början.
– Vår nästa fond går in redan i projektutvecklingen. Konkurrensen om goda projekt har ändå hårdnat, säger Holmström.
Hon konstaterar att när vindkraft eller solkraft väl är etablerade på en marknad så är produktionsmetoderna i regel det billigaste alternativet för att bygga ny elproduktion. När kraftverken är byggda producerar de energi utan att det krävs någon personal annat än för det underhåll som behövs. Råvaran är också gratis.

Språket är viktigt

Taaleri är en etablerad vindkraftsaktör i Finland. Bolaget har en egen grupp på tio ingenjörer och några av dem förhandlar med kommuner och markägare på orter där vindkraften är aktuell. Det är viktigt med lokalkännedom, påpekar Jenny-Li Holmström. Språkkunskaper är också viktiga, den som vill bygga i Finland ska kunna finska.
– Och vill man bygga i kommuner med många finlandssvenska markägare är det bra att prata svenska, säger hon.
Det fanns en kort period efter att statsstöden upphört då det inte var tillräckligt lönsamt att bygga vindkraft i Finland. Under den perioden etablerade sig Taaleri internationellt. Holmström nämner sydöstra Europa och till exempel Serbien som potentiella länder att investera i vindkraft i. Avkastningen kan bli hög, men det är risken också.
Det är inte bara priset på el som talar för vindkraften, anser Ilmatars Erkka Saario.
De inhemska projektens främsta stötesten är enligt Erkka Saario just nu tillståndsprocessen. Även om kommunerna planerar sin markanvändning för att göra det möjligt att bygga vindkraft så anförs det besvär över de allra flesta planer. Det innebär rusning i förvaltningsdomstolarna och att tiden från planering till projektstart förlängs med ett par år.
– Vindkraften utvecklas mot hybridkraftverk med batterier för lagring av el. Det gör dem lättare att hantera, men höjer tills vidare också kostnaderna eftersom det kräver stora tilläggsinvesteringar, säger Saario.
Vindkraftverken producerar i upp till 35 år och under en så lång tid finns det flera olika scenarier för hur elmarknaden och elpriset utvecklas. Globala megatrender är alltid svåra att förutspå, understryker Saario.

Vindkraften växer

Vindkraften producerade i fjol drygt 8 terawattimmar el. Den stod för över tio procent av produktionen i Finland.
Simo, Kalajoki, Brahestad, Närpes och Pyhäjoki är de kommuner som har flest vindkraftverk.
59 procent av vindkraftverken i Finland ägs av inhemska aktörer.
Omkring tre fjärdedelar av de kommunala planerna för vindkraft överklagas och går till förvaltningsdomstol.
Förvaltningsdomstolen går sällan emot de kommunala planerna.
ANDRA LÄSER