Insändare: Minska låntagningen och rädda välfärden

22.09.2022 16:16
Vi måste minska på låntagningen om vi vill rädda den nordiska välfärdsmodellen. Då regeringen presenterade budgetförslaget för nästa år för några veckor sedan låg slutsumman på drygt 80 miljarder euro. Tilläggslånets andel är över åtta miljarder euro. Det här betyder att var tionde euro är lånade pengar – pengar som vi måste betala ränta på.
Den nordiska välfärdsmodellen med gratis utbildning, småbarnspedagogik, hälsovård och omsorg om de svagaste är unik. Vi är stolta över den och vi vill bevara den. Men då utgifterna ständigt överskrider inkomsterna behöver vi också en diskussion om var vi kan skära ner. Vi kan inte äta kakan och ha den kvar. Nästa generation har också rätt till den nordiska välfärdsmodellen.
Statsskulden stiger nästa år till 144 miljarder euro. Innan finanskrisen låg den på 54 miljarder. Statens skuldbörda har ökat explosionsartat. Vänsterpartierna hävdar ofta att ”skuldtagningen spelar ingen roll”, men då ska man komma ihåg att räntorna i alla fall måste betalas. Finansministeriet uppskattar att nästa års ränteutgifter är 1,3 miljarder euro. Ett land som måste låna pengar för att betala sina räntor har inga goda framtidsutsikter.
Jag efterlyser en sansad debatt on hur vi ska kunna balansera statsbudgeten. Ingen föreslår längre att vi betalar tillbaka statsskulden, men vi borde åtminstone sluta ta mera lån. Att i populistisk och kortsiktig anda försvara varje uppnådd fördel leder ingen vart. Jag har tidigare föreslagit att staten kunde spara pengar genom att förkorta tiden för den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen. Det här skulle samtidigt sporra människor att söka arbete. En hög sysselsättningsgrad ger mera pengar i statskassan.
Nu är det dags att öka den arbetsrelaterade invandringen, satsa på forskning och innovationer, öka sysselsättningen, sänka skatter på företagsamhet och arbete. Om vi inte gör det kanske vi inte har råd med socialpolitik alls i framtiden. Vi måste rädda den nordiska välfärdsmodellen och det förutsätter att vi får statsekonomin i balans.
Nina af Hällström, stadsfullmäktigeledamot, fullmäktigeledamot, Västra Nylands välfärdsområde (SFP), Esbo

ANDRA LÄSER