Insändare: Krigshotet ökar i Kaukasus

Medan världen är fokuserad på annat verkar södra Kaukasus komma närmare ett nytt krig. I varje fall om man lyssnar på tongångarna från Azerbajdzjan. Inför det nya året listade International Crisis Group tio konflikter att hålla ögonen på. Den mellan Armenien och Azerbajdzjan kom på andra plats, efter Ukraina.

Freedom House publicerade nyligen sin årliga rapport Freedom in the World. I den skriver man följande: ”Azerbajdzjanska trupper har fortsatt att attackera och ockupera armeniskt territorium längs gränsen och hotar därmed den demokratiska regeringen i Jerevan och ökar risken för fullskaligt krig.”

En liknande bedömning gjorde USA:s underrättelsegemenskap, en sammanslutning av 16 federala myndigheter som arbetar med underrättelseverksamhet, i februari. Sedan den 12 december blockerar Azerbajdzjan den enda landvägen mellan Armenien och utbrytarrepubliken Nagorno-Karabach, den så kallade Latjinkorridoren. Endast förnödenheter som ska till de ryska fredsbevararna samt sjuktransporter organiserade av Röda Korset släpps igenom. Då Azerbajdzjan dessutom då och då stänger av gastillförseln i enklaven börjar tillvaron för de 120 000 invånarna där vara desperat.

En rad länder, som USA och Frankrike, och organisationer, som Amnesty International, har i likhet med Europaparlamentet fördömt blockaden och krävt att den hävs. För några veckor sedan kom Internationella domstolen i Haag med ett utslag som krävde att Azerbajdzjan omedelbart tillåter alla transporter längs Latjinkorridoren.

Detta har inte förändrat situationen. Azerbajdzjan förnekar att någon blockad över huvud taget existerar. Lite som Ryssland förnekar att ryska styrkor gjort några som helst övergrepp i Ukraina.
Och det blir värre. Under den senaste tiden har Azerbajdzjan trappat upp retoriken betydligt. Regimtrogna politiker har varnat Armenien för att glömma läxan från senaste krig och Azerbajdzjans militära attacker beskrivs som ”antiterroristoperationer”. Och det handlar inte bara om den omstridda enklaven Nagorno-Karabach. Från azerbajdzjanskt håll framförs territoriella krav på betydande delar av Armeniens internationellt erkända territorium.

Världssamfundets reaktion inför det ökade krigshotet har varit tamt. USA har fördömt blockaden av Nagorno-Karabach, men har samtidigt meddelat att man inte tänker vidta några som helst åtgärder. Ursula von der Leyen har slutit ett avtal med Azerbajdzjans president Ilham Alijev om gasleveranser till Europa och prisat landet som en ”pålitlig partner”.

Om inte världssamfundet reagerar med kraft mot Azerbajdzjans krigsretorik och aggressiva handlingar finns stor risk att vi snart tvingas bevittna ett nytt krig i Kaukasus.

Svante Lundgren, forskare, Centrum för Mellanösternstudier, Lunds universitet