Stefan Ingves avslutar karriären med aggressiv räntehöjning

Svenska Riksbanken höjer styrräntan till 2,50 procent – den högsta räntan på 14 år. Samtidigt flaggas för ytterligare höjningar, till närmare tre procent. Farhågan är att det knäcker landets ekonomi.

Stefan Ingves, född i Närpes, har lett den svenska Riksbanken i 17 år. Vid årsskiftet efterträds han på posten av Erik Thedéen. 
TT
Fredrik Häggmanfredrik.haggman@hbl.fi
24.11.2022 13:43 UPPDATERAD 24.11.2022 13:52
Närpesbördiga Stefan Ingves gav klara besked när han mötte pressen för att berätta om riksbanksräntan på onsdagen, sannolikt för sista gången. Den långvariga riksbankschefen kommer att avgå vid årsskiftet. 
Inflationen i Sverige är för hög, och därför behöver styrräntan höjas mer. Utöver dagens besked om en höjning från 1,75 till 2,50 procent kommer ytterligare höjningar att krävas framöver, är Riksbankens budskap.
– Så vitt vi kan bedöma behöver vi höja räntan i början av nästa år. Räntan kommer att hamna runt tre procent, säger Ingves, som samtidigt passade på att tacka för sig efter de runt 100 pressträffar han hållit genom åren. 
Stefan Ingves konstaterar att inflationen dragit iväg mer än vad Riksbanken räknat med. Den svenksa inflationen varit lite högre än den finska på sistone. Inflationen i Sverige låg på 9,8 procent i oktober, samtidigt som den uppgick till 8,4 procent i Finland. 
– Men inflationen faller tillbaka ganska snabbt nästa år. Det betyder inte att priserna behöver gå ner, utan att de ökar i långsammare takt.
Som mest ser Ingves att inflationen, inklusive räntehöjningarna, KPI, toppar på 14 procent.

Mer än väntat

Styrräntan bedöms ligga kvar kring tre procent fram till slutet av 2025 – så långt fram som Riksbanken blickar i nuläget. Tidigare prognos var en räntehöjning till 2,5 procent nästa år. 
Den hårda tonen överraskade analytiker. 
– Det var lite mer aggressivt än väntat, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea i Sverige. 
Från marknadshåll har man haft en annan syn på konjunkturläget än Riksbanken, och Annika Winsth tror inte att höjningen i april som Riksbanken nu flaggar för faktiskt blir av.
– Om den blir det är det inte bra för svensk ekonomi, säger hon.
Riksbanken skriver ned BNP-prognosen från tidigare minus 0,7 procent till minus 1,2 procent för 2023. Alexandra Stråberg, chefsekonom på svenska Länsförsäkringar, påpekar att det är mer pessimistiskt än många andra aktörers syn.
– Vi har legat på en prognos på minus 0,3 procent som vi kommer att revidera ned men dock inte så lågt som Riksbanken.
På Stockholmsbörsen tolkades dagens besked dock som duvaktigt och aktiemarknaden reagerade positivt där börsens uppgång förstärktes.

EU-besked i december

Dagens besked betyder nu att Riksbanken under 2022 höjt styrräntan från noll procent till dagens nivå på 2,5 procent. Det är den högsta räntan sedan finanskrisen 2008.
Riksbankens räntenivå har gått hand i hand med den europeiska centralbankens dito. För euroländer som Finland är det ECB-beskeden som är relevanta. 
ECB meddelade i slutet av oktober att styrräntan höjs till två procent. ECB-rådet håller nästa möte om penningpolitiken den 15 december.  

ANDRA LÄSER