Ny rapport: Finlands beroende av Kina är stort

Utrikesministeriet har koordinerat en stor utredning som kartlägger Finlands beroende av Kina. Råvaror till läkemedel, teknologiindustrin och delvis också textilindustrin hör till det som inte bara Finland utan också andra EU-länder just nu importerar från Kina.

 – Störningar i handeln med Kina skulle rätt snabbt synas till exempel i tillgången på bärbara datorer och mobiltelefoner, säger understatssekreterare Nina Vaskunlahti som ansvarar för internationell handel på UM.

Speciellt svårt att ersätta produkter från Kina blir det i ett läge där många andra länder samtidigt drabbas av störningar och leveransproblem, påpekar hon.

Vaskunlahti påminner ändå om att ett beroende inte nödvändigtvis behöver vara någonting negativt. Så länge förhållandet mellan parterna är gott och handeln löper är effekterna snarast positiva.

– Men vi sitter inte heller passiva och väntar på att det ska uppstå störningar utan förbereder  oss på många sätt, säger UM:s understatssekreterare.

Det innebär bland annat att Finland förbereder egna gruvor till exempel för litium. Också återvinningen av kritiska metaller intensifieras.

EU har också gjort upp en lista på 30 kritiska råvaror som EU-länderna just nu importerar från Kina. Tanken är att på sikt uppnå det som Vaskunlahti kallar för en strategisk autonomi inom unionen.

Finsk industri har sin Kinahandel rätt väl under kontroll, anser Timo Vuori, direktör på Finlands näringsliv EK.

– Marknadspotentialen är fortfarande stor och det är bra med närvaro i Kina för företag som vill klara sig i den internationella konkurrensen, säger Vuori.

Han påminner ändå om att riskerna i Kina ökar. Det gäller inte bara de politiska riskerna. Också den åldrande befolkningen i Kina och landets utmaningar i klimatfrågor utgör riskfaktorer.

UM:s utredning visar att handeln är den sektor som importerar mest från Kina. Exporten till Kina domineras av storindustrin och av drygt 200 företag. Handelsbalansen väger över till kinesisk fördel, importen är betydligt större än exporten.

– Kina är en av våra största handelspartner och de kinesiska investeringarna i Finland är också betydande. Kritisk infrastruktur har kineserna inte investerat i, säger Vaskunlahti.

Det område som hör till de mest kritiska då det gäller beroendet av Kina just nu är enligt UM:s utredning den gröna omställningen.

Kina är en stor producent av både vindkraftverk och av solceller, men också en stor producent av råvaror för att framställa produkter för förnybar energiproduktion.

– Den gröna omställningen är viktig, vi måste komma ifrån beroende av fossil energi. Det är viktigt av klimatskäl, men vi har också sett hur beroende vi var av den ryska energi före kriget, säger Nina Vaskunlahti.

De finska företagen uppmanas att diversifiera både sina leveranskedjor och sina produktionskedjor. UM vill stödja det här genom att jobba för att få bort handelshinder.

Finländska företag kan fortfarande dra nytta av att efterfrågan på högre förädlade varor fortfarande är stor på den kinesiska marknaden, heter det i utredningen. UM efterlyser ändå ytterligare utredningar över hur sårbara branscher kan hitta ersättande varor om det uppstår problem i handeln med Kina.

– Det här är viktigt också med tanke på vår försörjningstrygghet, säger Vaskunlahti.