Svenskt daghem i Berghäll kan få skuggig gård – Forskare: Bygg inte på höjden

Helsingfors planer för ett hyreshus i Berghäll väcker åsikter hos invånarna. – Man vill göra allt värre, säger forskaren Mika Mäkelä.

Mika Mäkelä och Janita Viljanen hoppas att politikerna i stadsmiljönämnden tänker om angående planerna att bygga på höjden på den här innergården i Berghäll.
08.02.2022 05:00 UPPDATERAD 08.02.2022 08:35
Stadens hyreshus på Andra Linjen 10 kan få två nya våningar ovanpå en parkeringshall. Barnavårdsföreningens två daghem, Anna och Brita Maria Renlund ligger granne med hyreshuset.
Stadsforskaren Mika Mäkelä är bland annat bekymrad över att de nya våningarna kan skugga daghemmens gård. Han hoppas på att staden i stället skulle bygga om p-hallen till bostäder. På så sätt slipper man bygga på höjden.
– Nu då det här huset ska renoveras både in- och utvändigt, skulle det vara vettigt att göra sig av med den byggnad som är fulast i hela kvarteret, alltså parkeringshallen. I stället vill man göra allt värre och bygga en ny "huggtand".
På Barnavårdsföreningen är verksamhetsledaren Pia Sundell inte betänksam över potentiell skugga från de nya våningarna.
– Jag litar på att Helsingforspolitikerna inte fattar ett beslut som är skadligt för barnen.
Sundell menar att det är svårt att i det här skedet ta ställning till om de nya våningarna skulle skugga gården. En sak som däremot upptar hennes tankar är konditionen på de båda historiska daghemsbyggnaderna.
– De borde saneras, men det har vi inte råd med.
Hon konstaterar att det ändå går att bedriva daghemsverksamhet i dem. Barnavårdsföreningen, som är en allmännyttig förening, äger de två byggnaderna. Tomten ägs av staden.
Stadens hyreshus är speciellt på det sättet att en del av bostäderna på innergården är byggda ovanpå parkeringshallen. Det innebär att hallens massiva grå väggar vetter både mot daghemmen och mot Helsingfors Nyföretagarcentrum. Den senare verkar i en i tegelbyggnad från 1898.
Det är politikerna i stadsmiljönämnden som i dag kommer att bestämma om stadens bostadsbolag Heka får bygga som de vill, alltså på höjden.

Hur ta sig fram?

Sarianna Walli har bott i stadens hyreshus på Andra Linjen 10 i perioder sedan 1990. Hon har sett Hekas planer för huset och kritiserar att man inte tänkt på tillgängligheten tillräckligt i renoveringen.
Hon är själv blind och behöver gå upp för branta trappor för att ta sig ut till innergården. Det här kommer inte att ändras.
Med tanke på det här vore det också bättre att bygga bostäder i den nuvarande parkeringshallen, menar Mika Mäkelä. Då kunde man komma ut till gården på gatunivå och slippa trapporna.
I trähuset till vänster verkar daghemmet Anna och till höger Brita Maria Renlund. I bakgrunden syns det lägre bostadshuset som kan få tre nya våningar.
– Jag har också hört att Heka kanske ska sälja huset, säger Walli.
Dock kan Hekas vd Jaana Närö ge lugnande besked på den punkten.
– Vi kommer inte att sälja. Det är mitt tydliga svar.
Enligt Närö är Heka tvärtom inställd på att öka antalet hyresbostäder med skäligt pris.

Öppna upp kvarteret

Mika Mäkelä slutför just nu sin doktorsavhandling om byggande i Berghäll under åren 1930 till 1980 vid Helsingfors universitet. Han tycker att staden borde se på hela kvarteret som en helhet.
– Problemet med detaljplanen är att man hela tiden bara talar om en tomt, trots att hela kvarteret har innergårdar som hänger ihop.
Bostadshuset är byggt ovanpå parkeringshallen med den massiva grå väggen. Kunde delar av hallen rivas och resten göras om till bostäder?
Han får medhåll av sin sambo Janita Viljanen, som jobbar som landskapsplanerare.
– Det vore fint om den massiva parkeringshallen försvann och staden skulle öppna upp kvarteret för allmänheten, säger hon.
Mäkelä har flera gånger föreslagit för staden att Ilonalunden, som ligger bredvid Nyföretagscentrum, skulle bli tillgänglig för alla. Nu stoppar ett staket stadsborna från att använda lunden.
– Här finns många barn, hundrastare och andra som skulle vilja använda lunden, som är stadens egen, säger Viljanen.
Mäkelä konstaterar också att parkeringshallen inte är i flitig användning. Om Heka behöver p-platser finns det hallar i närheten där man kunde hyra in sig.
Han vill också föra fram hur få ursprungliga trähus som finns kvar på Linjerna i området. De är bara fyra till antalet och finns i samma kvarter.
Janita Viljanen och Mika Mäkelä föreslår att hela kvarteret öppnas upp för stadsborna. I den röda tegelbyggnaden verkar Helsingfors Nyföretagarcentrum. Tidigare fanns en blindskola här.
Barnavårdsföreningens daghem finns i två av dem. Det tredje finns på samma tomt, men står tomt. Samtliga är från 1898.
Det fjärde är en praktfull tornvilla från 1896 i hörnet av Andra Linjen och Castrénsgatan. Trävillan är ritad av Gustaf Lodenius.
Villan, som ägs av Helsingfors kyrkliga samfällighet, kommer eventuellt att säljas, enligt Helsingin Uutiset. Mäkelä tror att kyrkan skulle ha reagerat på Hekas planer om de planerat att stanna kvar.
– Om en företagare använt det här huset skulle de definitivt inte sett mellan fingrarna på Hekas bygge här bredvid. Låt säga att ett kafé flyttar in i tornvillan längre fram, de skulle inte få någon kvällssol.

ANDRA LÄSER