Havsspya hittad längs svenska kusten – är den invasiva arten ett hot även för våra vatten?

Är det en växt eller ett djur? Den invasiva arten havsspya har hittats i Sverige och sprider sig rekordsnabbt. På områden i Norge täcker den redan nästan 50 procent av havsbotten och hotar ekosystemet.

Havsspyan hör till gruppen manteldjur. Den invasiva arten havsspya upptäcktes nyligen i Sverige, men den trivs antagligen inte i finskt vatten, säger Conny Sjöqvist, forskare i mikrobiologi vid Åbo universitet.
Heidi Herrmannheidi.herrmann@hbl.fi
23.09.2022 10:01 UPPDATERAD 23.09.2022 10:20
Havsspya, eller filtsjöpung, som den har döpts om till, upptäcktes i mitten av september i Kosterhavets nationalpark på svenska västkusten, i närheten av norska gränsen. I Norge hittades arten redan för två år sedan.
Djuret sprider sig snabbt och tränger undan annat växt- och djurliv, något som hotar ekosystemet. Men experter är inte oroade.
– Jag är skeptisk till att den skulle komma in i Östersjön på grund av den låga salthalten vi har här, säger Conny Sjöqvist, forskare i mikrobiologi vid Åbo universitet.

Havsspyan hotar ekosystemet

Den främmande arten havsspya har hittats i Sverige. Arten kan sprida sig snabbt och hota ekosystemet.
Havsspyan är en form av japansk sjöpung. Den sprids ofta via fartyg och finns i dag i en rad europeiska länder, som Storbritannien, Nederländerna, Frankrike och Irland.
I Norge hittades havsspyan i Engøysundet i Stavanger 2020. I dag täcker den nästan 50 procent av havsbotten där. Den har även spridit sig till fler platser i Norge.
Havsspyan har fått sitt namn efter sitt utseende. Den sprider sig i stora sjok och tränger undan växt- och djurliv, vilket hotar ekosystemet.
Källa: TT
På Finlands miljöcentral (Syke) bekräftar professor Maiju Lehtiniemi att havsspyan inte har kommit till Finland. Hon håller med om att den knappast kommer att trivas i finska vatten, då det är för låg salthalt vid kusten.
Vid norska kusten och svenska västkusten kan salthalten ligga på "oceaniska nivåer", alltså 35 gram salt per 1 liter vatten. Men Östersjöns vatten är en blandning av sött och salt och har en salthalt på kring 7 gram salt per 1 liter vatten.

Varför döper man djurarter till namn som havsspya?

– Den ser lite olika ut beroende på var den växer. Den kan till exempel bilda mattor som täcker havsbotten. Kanske den då påminner om en spya, säger Conny Sjöqvist.
I mer lugna vatten kan den utveckla stora hängande kolonier med långa lober. På ytor som är horisontella kan den bilda ett tunt överdrag på underlaget och sitter den på vertikala ytor kan de bli täckande skorpor, enligt svenska Havs- och vattenmyndigheten.
I och med att den har olika utseende kan det vara svårt att känna igen filtsjöpungen. I många fall har både mussel- och ostronodlare samt dykare tagit den för ett svampdjur.
Havsspyan har nu officiellt döpts om till filtsjöpung. Den hör till djurgruppen manteldjur och kommer ursprungligen från Japan.
– Den verkar ha kommit till Norden med fartygstrafik, säger Conny Sjöqvist, som även är docent i molekylär och evolutionär marin ekologi vid Åbo Akademi.
Havsspyan, eller filtsjöpungen, växer till sig väldigt fort. Den förökar sig dels via larver, dels genom att en bit lossnar från sjöpungen och börjar växa på ett nytt ställe. På det sättet kan den snabbt täcka stora områden.
Enligt svenska Havs- och vattenmyndigheten är speciellt den nederländska provinsen Zeeland hårt drabbad, där täcker arten i vissa fall upp till 95 procent av havsbotten.

ANDRA LÄSER