Expert: Sänkt elpris sänder fel signal

Vasa Elektriska ger efter för kritiken mot höjningarna av elpriset. På tisdagen meddelade energibolaget att priset ska sänkas.

Priset på det som kallas basel sänks med omkring tio cent per kilowattimme till 19,87 cent. Då är momssänkningen som ingår i regeringens stödpaket inräknad. Enligt vd Stefan Damlin innebär sänkningen att bolaget förlorar miljoner i intäkter.

Vasa stad har ändå gett en stark signal om att energibolaget ska gå i den här riktningen, uppger vd.

Energiindustrins direktör Pekka Salomaa ställer sig tveksam till beslutet. Även om trycket på att sänka priset är stort både från konsumenter och ägare frågar sig Salomaa om det är en åtgärd som sänder rätt signal.

– Om ett sänkt pris signalerar att det inte råder någon brist på el är det inte det bästa möjliga tecknet, säger han.

Han kommenterar för sin del att det är upp till ägarna att bestämma vilket pris Vasa Elektriska ska uppbära.

– Det är Vasapolitikernas sak att fatta beslut om det, säger Salomaa.

Pekka Salomaa konstaterar att den som i dag binder sitt elpris för till exempel ett eller två år framåt inte har någon aning om det är lönsamt eller inte i slutändan, oberoende av vilket pris elen binds till. Allt beror på hur priserna på elmarknaden och därmed priset på börsel utvecklas.

Just nu pekar terminskontrakten på att elen blir billigare under nästa år. Frågan blir då hur väl ett sänkt, fast pris stämmer överens med marknadspriset, och vilket som i slutändan är förmånligare.

På ett principiellt plan stökar kommunala elbolag som prissätter el under marknadspriset till elmarknaden, anser Pekka Salomaa. Konkurrensen mellan elbolagen, som marknaden bygger på, sätts ur spel.

I Vasas fall gäller prissänkningen alla kunder. Men vissa energibolag, såsom de lokala bolagen i Karleby, Seinäjoki och Kervo, har sänkt sina priser bara för hushåll i det egna nätområdet.

Om enbart det egna nätbolagets kunder får ett förmånligare pris försätts hushållen i landet i väldigt olika situationer, anser Pekka Salomaa. I delar av landet blir räkningarna betydligt lägre än på annat håll. Det här gäller hushåll, inte partimarknaden, säger Salomaa.

Ett kommunalt elbolag måste ha egen produktion för att kunna sänka elpriset. Många kommuner har placerat sin elförsäljning i ett separat bolag som inte har någon egen produktion fastän ägarna har det.

Ett typiskt exempel på det är Oomi där bland andra Vanda, Lahtis, Björneborg och Uleåborg har sin elförsäljning.

Helsingfors energibolag Helen har däremot fått hård kritik för att höja sina priser för alla hushåll, både inom och utanför det egna nätområdet. Energibolaget motiverar prishöjningen med höjda el anskaffningskostnader, som orsakats av det världspolitiska läget.

Helen hoppas att priserna ska sjunka under våren.

– Vad som är ett skäligt pris är omöjligt att definiera eftersom elpriset hela tiden lever så mycket, säger Pekka Salomaa.

Både Energimyndigheten och Konkurrens- och konsumentverket KKV undersöker just nu om de höjningar som elförsäljningsbolag har genomfört under hösten kan anses vara skäliga.

Ett av de bolag som KKV ber förklara sig är just Vasa Elektriska. De andra är Fortum, Oomi, Väre, Kervo Energi, Vattenfall, Åbo Energi, Helen, Lumme och KSS

För tillfället ligger också flera önskemål om att utreda leveransskyldighet för el till rimliga priser hos Energimyndigheten. Myndigheten ska också utreda om börsel kan vara den enda produkt en detaljförsäljare som omfattas av leveransskyldigheten erbjuder.

– Det finns ingen definition på vad som är ett rimligt pris och vi har precis inlett vår utredning. Eftersom varje bolag ska undersökas separat så tar det tid, säger direktör Antti Paananen vid Energimyndigheten.

Han betonar att leveransskyldigheten lokalt finns kvar, även om flera energibolag gått samman i gemensamma försäljningsbolag. Alla delar av landet har något bolag med leveransskyldighet.

Paananen räknar inte med något beslut om vad ett rimligt pris är under vintern. Beslutet kommer i efterskott och påverkar i så fall den framtida prissättningen. De energibolag som anses ha tagit för mycket betalt måste korrigera sin prissättning.

– Det är svårt att säga om hushåll som eventuellt betalat för mycket får tillbaka något, det blir också en definitionsfråga när man börjar räkna på det, säger Paananen.