Insändare: Avtalet med Turkiet är en fälla för Finland och Sverige

Djävulen sitter i detaljerna. Så brukar man säga när något som verkar vara lätt att genomföra vid en första anblick kan visa sig vara svårare än väntat när man väl kommer till detaljerna. Så kan man beskriva det tecknade avtalet med Turkiet. Den utgör en fälla med stora faror för demokratin! Överenskommelsen innebär bland annat att Finland och Sverige inte ska stötta de kurdiska rörelserna YPG och PYD eller Gülen-rörelsen. Länderna har kommit överens om att Sverige och Finland inte kommer stödja de här organisationerna med vapen och pengar eller något annat som direkt hotar Turkiets säkerhet.
Men även om Turkiet gav Nato grönt ljus att inleda förhandlingar behöver problemen inte vara över. Det finns uppenbar risk för stora bakslag när Turkiet börjar snickra på detaljer för att verkställa innehållet i avtalet innan de lämnar det slutliga beskedet!
Ansökningarna lämnades in den 18 maj av Sveriges och Finlands Natoambassadörer, i form av brev, undertecknade av utrikesministrarna. Brevet behandlades av Natoländerna vid ett omedelbart inkallat ambassadörsmöte, för att kunna fatta beslut om att inleda inträdesförhandlingar. Här stannade dock processen tillfälligt, då Turkiet satte sig på tvären. Efter Turkiets ja väntar inom kort förhandlingssamtal under ledning av en av Natos åtta assisterande generalsekreterare.
Hittills är det första hindret för Natomedlemskapet passerat – men fortfarande återstår en lång väg innan Sverige och Finland kan bli medlemmar i försvarsalliansen. Fler hinder kan dyka upp från turkiskt håll igen. Turkiet öppnar dörren, lockar med ett eventuellt positivt besked, men sedan kommer den verkliga utpressningen med verkställande av de detaljerade kraven.
Det finns flera etapper kvar och väsentliga hinder kan uppstå på vägen. I ett nästa steg tar Nato fram en rapport där man slår fast om länderna lever upp till de krav som ställs, inklusive ett nytt utrikesministerbrev där landet säger sig ha förstått vad som gäller och fortfarande vill gå vidare. Detta moment är avgörande och här kan Turkiet utnyttja tillfället för att ställa detaljerade krav på hur innehållet i ländernas nya utrikesministerbrev ska vara formulerat.
Vägen till medlemskapet är lång och den kan vara minerad med oförutsägbara och besvärliga detaljkrav från Turkiets sida, som är svåra för demokratiska länder som Sverige och Finland att leva upp till!
Natoländerna tar sedan gemensamt beslut om det går att skriva under inträdesprotokollet. När protokollet skrivits under blir landet en ”inbjuden medlem” med rätt att delta i alla Natomöten, men utan rösträtt.
Protokollet skickas därefter ut till de 30 medlemsländerna för slutligt godkännande i varje lands parlament. Det tar i normala fall minst sex månader, men väntas kunna gå fortare nu, med tanke på den spända säkerhetssituationen kring Rysslands krig i Ukraina. Här kan det turkiska parlamentet komma med ytterligare preciseringar och detaljerade krav som är svåra att hantera och leva upp till ur demokratisk synpunkt.
När alla länder gjort sitt och ansökarlandet skrivit på och alla papper arkiverats i Washington blir man medlem fullt ut.
Vägen till medlemskapet är lång och den kan vara minerad med oförutsägbara och besvärliga detaljkrav från Turkiets sida, som är svåra för demokratiska länder som Sverige och Finland att leva upp till! Det finns därför uppenbar risk för att båda länderna kan tvingas dra tillbaka sina ansökningar eller offra sina demokratiska principer för att bli Natomedlemmar!
Hedi Bel Habib, filosofie doktor, forskare, Norrköping, Sverige

ANDRA LÄSER