Rosatom frustrerat på jobbet med Fennovoima

Rosatoms Jukka Laaksonen är frustrerad. Det har gått trögt att jobba med Fennovoima och nu har företaget sagt upp sitt avtal med Rosatom på felaktiga grunder, anser han.– Jag förstår att det inte går vidare så länge kriget pågår, men Fennovoima har aldrig angett kriget som skäl, säger Laaksonen.

Jukka Laaksonen köper inte de skäl Fennovoima angett för att säga upp sitt avtal med Rosatom. Att projektet i Pyhäjoki är så försenat är inte enbart Rosatoms fel, anser han.
Efter att Jukka Laaksonen blev pensionerad från jobbet som generaldirektör för Strålsäkerhetscentralen Stuk började han jobba hos den ryska kärnkraftverkstillverkaren Rosatom. Tanken var att Laaksonen skulle främja exporten av rysk kärnkraft och genom sin kunskap och sin bakgrund ge den trovärdighet. Arbetet hos Rosatom började 2012 till en början i Storbritannien.
Då var det tänkt att all dokumentation för att Fennovima skulle kunna anhålla om tillstånd att börja bygga sitt kärnkraftverk på Hanhikiviudden i Pyhäjoki skulle vara inlämnad hos Stuk. I dag jobbar Laaksonen halvtid och går enligt tidigare planer i pension i sommar. Dokumenten kommer troligen att bli inlämnade innan Laaksonen går. För trots att Fennovoima sagt upp sitt avtal med Rosatom så fortsätter arbetet med att licensiera kärnkraftverket. Fortfarande gäller också avtalen med tysk-franska Framatom som skulle leverera automationen till kraftverket och med franska Alstom som skulle leverera turbinanläggningen.
– Tills vidare fortsätter vi att jobba och ser vart det leder, det är ändå klart att ingenting kommer att hända så länge kriget pågår, säger Laaksonen.
Situationen betecknar han som komplicerad. Rosatom äger en dryg tredjedel av Fennovoima och finns således både på den sida som sagt upp avtalet och på den sida som ska bygga kraftverket och inte godkänner uppsägningen av avtalet. Det blir en fråga för juristerna att reda ut, konstaterar Laaksonen.

Svepskäl för uppsägning

Laaksonen är frustrerad över de skäl Fennovoima angett för att säga upp avtalet med Rosatom. Det ursprungliga skälet var att projektet är kraftigt försenat och sedan tillkom att kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland har ökat riskerna. Men Fennovoima har inte angett att kriget skulle vara det främsta skälet.
Fennovoima har i stället beskyllt Rosatom för att sakna kompetens att leverera kärnkraftverk. Laaksonen köper inte de motiveringar som inte har med kriget att göra utan betecknar dem som svepskäl i det rådande politiska läget.
Därför har Rosatom gått ut och meddelat att man ämnar kräva Fennovoima på ersättning för att avtalet sagts upp utan laga grund, ett krav Fennovoima inte velat kommentera.
Projektet är säkert kraftigt försenat, men det är inte enbart Rosatoms fel, anser Laaksonen.
– Rosatom trodde aldrig att det fanns någon chans att bygga ett kärnkraftverk i Finland när Fennovoima och Hanhikivi blev aktuella, säger han.
Ägarna till den finska delen av Fennovoima, Voimaosakeyhtiö SF, bestod enligt honom ursprungligen av en mängd företag som drömde om billig kärnkraftsel lik den Fortum producerade i Lovisa och Industrins Kraft producerade i Euråminne. Som delägare och för den tekniska ledningen av projektet ansvarade till en början tyska Eon. Men tyskarna drog sig ur då kärnkraftsopinionen vände efter katastrofen i Fukushima.

Osäker framtid

Fennovoima sade i början av maj upp sitt avtal med ryska Rosatom med motiveringen att kärnkraftverksprojektet är kraftigt försenat.
Fennovoima ägs till 64,2 procent av inhemska Voimaosakeyhtiö med Fortum och Outokumpu som stora ägare. Bland ägarna finns också städer och kommuner.
35,8 procent ägs av RAOs Voima som är ett dotterbolag till ryska Rosatom. Rosatoms dotterbolag Raos Project Oy skulle enligt planerna bygga Fennovoimas kärnkraftverk nyckelfärdigt.
Kostnaden för projektet har beräknats till ungefär sju miljarder euro.
Strålsäkerhetscentralen Stuk fortsätter att gå igenom den dokumentation som krävs för ett byggnadstillstånd.

Ingen kompetens

Laaksonen påpekar att det kunnande som hade behövts för att sedan förhandla om ett nytt kärnkraftverk inte fanns hos Fennovoima. Företagets representanter kom med en sillsallad av tekniska krav och den ryska parten bet ihop och godkände dem. Det ursprungliga avtalet betecknar han som misslyckat från början ur rysk synpunkt.
Kompetensen kom och gick hos Fennovoima och från Rosatoms sida satte man slutligen samman en internationell grupp där Laaksonen ingick. Det för att få alla dokument klara för att kunna lämna in ansökan om byggnadstillstånd. Men hos beställaren fanns det fortfarande ingen i organisationen som kunde behandla de papper som skickades in.
– Varje dokument kom i retur med frågor som vi besvarade, sedan kom det nya frågor från Stuk. Men varje gång dröjde pappren hos Fennovoima och allt gick väldigt långsamt, säger Laaksonen.
Visst har det funnits och finns kunniga personer i bolagets organisation, medger Laaksonen. Men de har inte varit tillräckligt många och inte kunnat förhindra ruljangsen med papper som skickades från ett ställe till ett annat för att ändra på detaljer.
– Ingen annan än ryssarna skulle ha godkänt ett sådant här spel, säger han.
Jukka Laaksonen säger att det säkert är svårt för en utomstående att förstå hur svårt det var att få frågor att gå framåt i den organisation som rådde.

Ny vd var ett misstag

Som ett stort misstag betecknar han utnämningsprocessen av den nuvarande vd:n. Då valdes inte den tekniska direktören som fört Fennovoima i en ny riktning till posten, utan en ny vd valdes från Tyskland. I samband med den utnämningen kom det också tekniska direktörer från Tyskland och Frankrike.
– Då var vi tillbaka i en situation där man hos beställaren satt och väntade på att få allt färdigt serverat samtidigt som det rådde brist på personal som kunde ta ansvar för tillståndsprocessen.
Arbetet på Fennovoimas byggarbetsplats i Pyhäjoki fortsätter trots att bolaget sagt upp sitt avtal med kraftverksleverantören Rosatom.
Laaksonen säger sig förstå att Fennovoima använt förseningarna som ett svepskäl för att kunna säga att Rosatom inte kan leverera det som beställts. Men det har aldrig hängt på Rosatom, anser han, den ryska kärnkraftverkstillverkaren har visat att den kan leverera bland annat i Indien och i Kina där myndigheterna är väldigt kritiska.
Argumentet att kriget ökar osäkerheten håller, men när kriget väl är slut, förhoppningsvis så snart som möjligt, kunde man värdera läget på nytt, tycker Laaksonen. Han säger att fabriken där tryckkärlet skulle tillverkas visserligen finns i krigszonen, i Kramatorsk i en rysk fabrik i Ukraina. Men delar från fabriken kan trots kriget skeppas ut från andra fabriker och ett tryckkärl kan också tillverkas till exempel i S:t Petersburg.
Rosatom har inget intresse av att avsluta projektet i Pyhäjoki, understryker Laaksonen, tvärtom. Just nu fortsätter arbetet och sedan återstår det att se hur situationen utvecklas framöver.
– Men Fennovoima är en besvärlig kund, säger han.

Nya får ta över

Trots allt tror han på att Pyhäjoki kan få ett kärnkraftverk när kriget är över. Det förutsatt att de sakkunniga som har hand om tillståndsprocessen hos Rosatom orkar fortsätta och att Ryssland fortsätter att finansiera projektet.
Det här är andra gången som geopolitiken sätter käppar i hjulet för Laaksonens arbete på Rosatom.
– Från början var det inte meningen att jag skulle jobba med Fennovoima alls, jag började med att främja Rosatoms projekt i Storbritannien, säger Laaksonen.
De projekten förföll ändå i och med Rysslands annektering av Krim och 2014 blev Laaksonen i stället inkopplad på Fennovoimas projekt i Pyhäjoki. Utöver de här två projekten har Laaksonen rest runt på internationella konferenser där han berättat om rysk kärnkraft.
Men i sommar är det slut. Då går den nu 74-årige Laaksonen i pension för gott. Det sker ungefär samtidigt som Fennovoimas nuvarande styrelseordförande Esa Härmälä lämnar sin post. Så hur det än går med det planerade kärnkraftverket i Pyhäjoki blir det nya personer som får ta över.
ANDRA LÄSER