Turkiet kräver skriftligt avtal med Finland och Sverige

Turkiet ställer flera krav på Finland och Sverige för ett Natomedlemskap. Landet kräver enligt turkiska medier ett skriftligt avtal när de diplomatiska samtalen nu inleds.

Turkiets president Erdogan har varit högljudd i sin kritik mot Sverige och Finland. Arkivbild.
Delegationerna slår sig ned vid ett långt bord med såväl diplomater som jurister.
– Just nu är det viktiga att mötet blir av, säger Sveriges utrikesminister Ann Linde.
Finland har skickat Jukka Salovaara, motsvarande kabinettssekreterare på Utrikesministeriet. Från svensk sida deltar statsminister Magdalena Anderssons statssekreterare Oscar Stenström.
De ska ha "konsultationer" med Turkiets representanter, som består av presidenten Erdogans talesperson Ibrahim Kalin och biträdande utrikesministern Sedat Önal.
Enligt utrikesminister Mevlüt Cavusoglu kräver Turkiet ett skriftligt avtal med Finland och Sverige för att lägga ned sitt veto i Natofrågan, rapporterar bland andra tidningen Türkiye.
Samtidigt uppger tidningen att Sverige har informerat Ankara om att man ska se över sin terrorlagstiftning. Uppgifterna har inte bekräftats.

Fler samtal väntas

Mötet följer på en rad samtal på olika nivåer den senaste tiden. Till exempel har statsminister Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö båda talat med president Recep Tayyip Erdogan och utrikesministrarna i de tre länderna har också haft kontakter.
Ann Linde vill inte kommentera vilka förväntningar hon har på dagens möte.
– Jag tror att vi kommer fortsätta att ha diplomatiska samtal ett tag framöver, säger hon.
– Det är mycket diplomatiska aktiviteter igång och vi håller dem, ännu så länge, utan några kommentarer.
Turkiet har ställt en rad krav för att släppa in Sverige och Finland i Nato. En lista har publicerats som riktar sig mot Sverige. Den innehåller bland annat ett krav om att Sverige slutar att ge "politiskt stöd till terrorism".
Turkiet anklagar Sverige för att stödja det av Turkiet, USA och EU – alltså även Sverige – terrorstämplade PKK.
– Vi har varit väldigt tydliga med att vi naturligtvis följer terroristklassningen av PKK. Jag kan konstatera att Sverige var ett av de allra första länderna – redan under Olof Palmes tid på 80-talet – som terroristklassade PKK och drev det i EU, säger Ann Linde.

Lyft vapenembargo

Ett annat krav är att Sverige lyfter det påstådda vapenembargot och sanktioner mot Turkiet. Något generellt embargo är det dock inte tal om men Sverige har genom myndigheten Inspektionen för strategiska produkter stoppat alla vapenleveranser till landet sedan 2019.
Turkiet hävdar att Sverige skänkt miljarder till PKK och det kurdiska partiet PYD (Demokratiska unionspartiet), vars väpnade gren YPG Turkiet likställer med PKK.
Inför mötet säger ledaren för det turkiska ultranationalistiska partiet MHP, som Erdogans parti AKP krokar arm med, Devlet Bahceli att Turkiet borde överväga att lämna Nato om inte Sverige och Finland uppfyller sina villkor.
– Turkiet står inte utan valmöjligheter. Även att lämna Nato borde finnas på bordet som ett alternativ om omständigheterna blir olösliga, säger han enligt tidningen Hürriyets engelska upplaga.
ANDRA LÄSER