Högre temperatur ökar risken för fuktskador – största riskerna lurar i bostadshus med en viss konstruktion

Klimatförändringen påverkar också bostadshus, servicehus och äldreboenden. När somrarna blir hetare och vintrarna varmare och fuktigare får det konsekvenser för bostadshusen i Finland, som överlag är byggda för att klara av kalla vintrar och svala somrar. I framtiden kommer huskonstruktionerna att utsättas för ytterligare belastningarna i form av snabba temperaturväxlingar, häftiga stormar, rikliga regn och värmeböljor.

Enligt en färsk undersökning som statsrådet har beställt av Tammerfors universitet i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd, Aalto-universitetet och Östra Finlands universitet, lämpar sig största delen av de vanligaste väggkonstruktionerna i Finland väl för ett föränderligt klimat. 

– Trots att det skrivits en del om mögelhus och allvarliga fuktskador är det skäl att komma ihåg att de flesta bostadshus i Finland är välbyggda och rustade för att klara av såväl regn som hetta, säger Jukka Lahdensivu vid Tammerfors universitet, som har lett undersökningen Byggnaders fuktskador och överhettning i ett föränderligt klimat.

Men det finns undantag, risken för mögel uppstår lätt i ytterväggar av tegel och gammaldags betong, som släpper igenom slagregn, håller kvar fukten i strukturen och har en svag ventilation. Läget är allvarligast i egnahemshus, parhus och radhus med trästomme, tegelbeklädnad och en ventilationsspringa som fungerar dåligt.

– De mest problematiska husen byggdes under tre årtionden, från cirka 1960 till 1990. I hus där man har använt gipsskiva som vindskydd och inte lämnat tillräckligt med plats så att luften kan cirkulera är risken störst. Denna konstruktion har använts i tiotusentals småhus och radhus i Finland, säger Jukka Lahdensivu.

För att undvika fuktskador i småhus och därmed också risken för mögel gäller det att regelbundet kontrollera i vilket skick huskonstruktionen är. Den som bygger nytt eller renoverar gammalt bör sträva efter en god byggnadsfysikalisk funktion och se till att det finns en ventilationsspringa bakom fasadbeklädnaden.

– Den som bor i ett hus med trästomme som är byggt under senare halvan av förra århundradet gör klokt i att regelbundet undersöka husets kondition och ingripa så fort man stöter på fuktigt virke. Vanligtvis måste väggen rivas, det skadade materialet avlägsnas och så bygger man nytt med bättre material och ventilation, tipsar Jukka Lahdensivu.

Det är relevant att husväggar som utsätts för regn har en möjlighet att torka upp, så att fukten inte blir kvar i husets konstruktioner.

De stigande temperaturerna för också med sig andra slags risker, speciellt i servicehus och bostäder för seniorer, där innetemperaturerna hotar att bli för höga. Värmeböljor har som bekant negativa hälsoeffekter för äldre personer.

Med passiva solskyddslösningar och vädringsluckor kan man minska risken för överhettning i bostadshus en aning, men de räcker sällan till för att garantera behagliga värmeförhållanden i typiska finländska byggnader. 

”Det behövs också aktiv nedkylning i byggnader där äldre personer bor, eftersom hälsoriskerna är störst bland dem”, skriver arbetsgruppen bakom undersökningen.

Också översvämningar är ett väderfenomen som förväntas öka med klimatförändringen. Det är ett regionalt problem som drabbar egnahemshus och parhus i närheten av vattendrag. För att undvika översvämningsskador på bostadshus bör kommunerna se till att avloppsnätets kapacitet är tillräckligt stort och att det finns grönområden som kan absorbera regnvatten. 

”Nya bostadsområden borde inte planeras i närheten kända översvämningsområden. Men i planeringsskedet är det viktigt att dimensionera dagvattensystemen för avsevärt större mängder vatten än för närvarande för att kapaciteten ska räcka till också i framtida klimatförhållanden, rekommenderar arbetsgruppen.”