Svårt att utmana Kina om jordartsmetallerna

Hela EU-eliten var på plats i Kiruna då svenska LKAB presenterade ett stort fynd av sällsynta jordartsmetaller i torsdags. Men att göra affärer på utvinningen är svårt – och därför har Kina fått behålla sin världsdominans. 

Sällsynta jordartsmetaller finns naturligt förekommande i jordskorpan, men är svåra att utvinna och rena. Det krävs stora volymer för att få lönsamhet i affärerna.
Sören Jonssonsoren.jonsson@hbl.fi
18.01.2023 05:01
Förra veckan gick det svenska statsägda gruvbolaget LKAB ut med att de har hittat ett stort fynd av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna i norra Sverige. Att bolaget gick ut med nyheten lagom till när EU-eliten befann sig i regionen är knappast en slump. 
LKAB säger sig kunna utvinna totalt 1 miljon ton av metallerna. Globalt har gruvindustrin identifierat cirka 120 miljoner ton som väntar på att utvinnas. 

Sällsynta jordartsmetaller

Sällsynta jordartsmetaller är en grupp grundämnen som är av stor betydelse för vårt nutida samhälle, och har blivit allt viktigare för produktionen av renare och mer energieffektiv teknologi. 
De kallas ofta "högteknologins vitaminer" eftersom många moderna apparater inte fungerar utan dem. De används bland annat till hybrid- och elbilar, specialmagneter, vindkraftverk, solceller, mobiltelefoner, datorer, lågenergilampor.
Cerium: katalysatorer, glas, poleringsmedel, legeringar.
Dysprosium: permanentmagneter (neodym-järn-bor-magneter, NdFeB).
Erbium: fiberoptik, färgning av glas, lasrar.
Europium: ljuskällor, bildskärmar.
Gadolinium: permanentmagneter, ljuskällor, legeringar.
Holmium, lutetium, ytterbium, tulium: lasers, röntgenfotografering – har dock mindre kommersiell användning.
Lantan: katalysatorer, tillsatsmedel i glas och keramiska material, batterier.
Neodym: permanentmagneter (NdFeB), legeringar, keramer, lasers.
Praseodym: permanentmagneter (NdFeB), batterier, keramer, legeringar, katalysatorer, poleringsmedel, tillsats i glas.
Samarium: permanentmagneter (samarium-kobolt, SmCo), optik.
Terbium: som substitut till dysprosium i permanentmagneter (NdFeB), ljuskällor.
Yttrium: ljuskällor, keramer, glas, legeringar och lasers.
EU importerar 99 procent av sitt behov från Kina. Återvinning av metallerna står bara för några procent av behovet.
Källa: Källa: Sveriges geologiska undersökning/TT.
– Till skillnad från vad namnet antyder är sällsynta jordartsmetaller inte alls sällsynta. Däremot brukar halten av dessa metaller vara mycket liten. Det är också det som gör det så svårt att få lönsamhet i affärerna, säger Pekka Suomela, verksamhetsledare för centralorganisationen Gruvindustri. 
Även i Finland finns det sällsynta jordartsmetaller. Gruvan som är planerad i Sokli i östra Lappland har rikligt med jordartsmetaller, likaså Talvivaaragruvan i Kajanaland. Utvinning av sällsynta jordartsmetaller sker alltid som en biprodukt till annan produktion, säger Suomela. Allt annat skulle vara ekonomiskt vansinne.
Klimatomställningen har fått efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller att skjuta i höjden. EU importerar i praktiken alla sina jordartsmetaller från Kina. USA importerar nästan 80 procent av sitt behov från Kina. 
Kina använder metallerna som ett handelspolitiskt vapen. Till exempel avbröt Kina tillfälligt exporten av sällsynta jordartsmetaller till Japan på grund av en diplomatisk tvist mellan de två länderna 2011. 2019 hotade Kina USA med ett liknande exportförbud.
Dessutom har Kina möjlighet att manipulera priserna på de olika metallerna för att behålla sin ledande position.
– Varken Sverige eller Finland kan ensamt krossa Kinas monopol. Men det är bra att allt fler länder letar och börjar utvinna metallerna.

Estland undantaget

De sällsynta jordartsmetallerna, bland annat neodym, praseodym, dysprosium och terbium, används i så kallade permanenta magneter, som är viktiga komponenter i elmotorer och vindkraftverk. Andra jordartsmetaller är viktiga i produktionen av solceller och batterier.
– Ett europeiskt land som sticker ut är Estland. Mellan 2017 och 2020 importerade USA cirka 7 procent av sina jordartsmetaller från Estland, säger Pekka Suomela.
Det finns bara två anläggningar som producerar sällsynta jordartsmetaller i kommersiell skala utanför Kina. Den ena finns i Malaysia, den andra i just Estland. 
I Sillamäe i nordöstra Estland finns en anläggning som utvinner och förädlar sällsynta jordartsmetaller. Tidigare fick företaget sin råvara från Kolahalvön i Ryssland. Numera importeras koncentrat från bland annat USA.

Ett nödvändigt ont

Camilla Sederholm, verksamhetsledare för Natur och Miljö, ser enorma risker med att öka gruvdriften i Sverige och Finland. 
– Risken för att förorena miljön och förstöra landskap och samhällen växer. Grundvattnet riskerar att förorenas och stora områden kring gruvorna hotas av oaktsamhet. Dessutom är gruvor eviga intrång i jordskorpan. Landskapet återställs inte efter att berget väl är krossat.
Hon sätter sitt hopp till förbättrad återvinning av metallerna och miljövänliga alternativ till jordartsmetallerna. Det pågår forskning för att hitta lösningar som kan minska eller ersätta behovet av de sällsynta jordartsmetallerna.
För att klara klimatomställningen ser hon det på kort sikt som ett nödvändigt ont att utvinna jordartsmetaller.
– Tillsvidare måste vi se energi som en begränsad resurs. Det är en villfarelse att tro att utbyggnaden av förnybar energi i alla lägen bara är bra. Också förnybar energi kommer med nackdelar, som till exempel gruvdrift och andra intrång i naturen. Det är bra att man blir medveten om det och att energieffektivitet och energibesparing fortfarande behöver prioriteras.

ANDRA LÄSER