Den utopiska webben

År 2020 lär gå till historien i termer av hätska utfall utan grund i vetenskap eller fakta. Medan digitala vandaler och cyniska pyromaner härjar runt på sociala medier är Wikipedia en påminnelse om webbens ursprungliga nyktra löfte: ett kunskaps- och fredsprojekt för oss nyfikna. För 20 år sedan då uppslagsverket Wikipedia lanserades dominerade Yahoo som sökmotor, Google var blott en liten uppstickare. Sedermera har profitdrivna teknikbolag mörbultat den liberala, konstitutionella demokratin och det vetenskapliga upplysningsprojektet. Wikipedia visar däremot styrkan hos ideellt kunskapsarbete: en gemensam kunskapsbas driver all mänsklig framgång.

Wikipedia är en gratis encyklopedi som vem som helst kan redigera. Idealismen lockar en bred skara volontärer som författar, redigerar och granskar innehåll. Hos mången frambesvärjer sociala medier en intern, skränig, uppkäftig och självupptagen tonåring. Men Wikipedia styrs inte av algoritmer, användaren exponeras exakt för det innehåll man själv efterfrågar. Målet är inte att vara beroendeframkallande eller pocka på vare sig uppmärksamhet eller spendervilja. Wikimedia-stiftelsen står fri från påtryckningar och förlitar sig på donationer och frivilligarbetare. Grundmekanismen är identisk med demokrati och vetenskap: en ständig process som är föremål för omtolkning. Wikipedia tillämpar öppna redaktionella processer och har etablerad praxis för att hantera oenigheter, motstridiga åsikter och skevhet. Kollektiv intelligens självsanerar hätska och extrema budskap. Wikipedia lockar fram det bästa inom oss: tålmodighet och nyfikenhet på verifierad, nyanserad kunskap.

Ett lyckat experiment för sin tid var Encyclopédie (1751–1772) ett banbrytande uppslagsverk som uttryckte redaktören Denis Diderots upplysningsfilosofi. Diderot tvingades stå emot trakasserier från myndigheter och konservativa krafter, och platsar vid sidan av Voltaire och Rousseau på historiens altar.