I sin HBL-kolumn i december 2018 lekte musikforskaren Sakari Ylivuori med en hypotetisk musikalisk frågesportsfråga. Han förmodade att Fredrik Pacius insatser för det finländska musiklivet i mitten av 1800-talet var välkända liksom Robert Kajanus dito några decennier senare. Men vem var Pacius efterträdare och Kajanus företrädare på posten som musiklärare vid universitetet?
Tankeleken finns återgiven på första sidorna av Riikka Siltanens
färska doktorsavhandling, som i sin helhet handlar om personen som undervisade vid universitetet i 26 år, vid musikinstitutet i 24 år och som verkade som organist i Nikolajkyrkan i över fyra decennier.
Den som slår upp Richard Faltin i ett uppslagsverk i dag kan läsa om hans betydande insatser för musiklivet och i synnerhet kyrkomusiken. Men sällan står det lika mycket om honom som om orkesterföreningens grundare Kajanus eller musikinstitutets grundare Martin Wegelius. Varför, kan man fråga sig med beaktande av Faltins mångfasetterade verksamhet.
ANDRA LÄSER
